Är egenutgivning ett bra alternativ? Svaret på den frågan kan vara ja, eller nej.
Som sagt så är jag i början av resan och kan inte hävda att jag talar från egen erfarenhet men jag har lyssnat på hundratals timmar med skrivpoddar och läst otaliga böcker och har därför i alla fall bildat mig en uppfattning. Hur det sedan kommer att fungera i praktiken ämnar jag dela på den här sidan framöver.
Anledningar att välja att bli indieförfattare
Så varför välja att satsa på att ge ut sina böcker själv? Självklart finns det både för- och nackdelar men här kommer jag fokusera på fördelarna. Eftersom jag av naturen är något av ett kontrollfreak så är det nog främst att själv sitta i förarsätet som tilltalar mig.
Kreativ kontroll
Som indieförfattare så har du den kreativa kontrollen över hela processen. Det innefattar till exempel:
- Innehållet: Du bestämmer när boken är klar och vad den ska innehålla. Det är en bra idé att ändå ta råd och om möjligt arbeta med en professionell lektör eller redaktör för att göra boken så bra den kan bli. Men i slutändan så är det du som avgör vilka ändringsförslag som ska genomföras, vad boken ska heta, genre och vad den handlar om.
- Omslaget: Som indieförfattare har du möjlighet att välja hur designen av boken ska se ut. Detta moment är extremt viktigt och ska inte underskattas. Jag väljer själv ofta böcker baserat på framsidan, trots det gamla ordspråket “man ska inte döma boken efter omslaget”. Se till exempel denna artikel där det framgår att omslaget är en av de viktigaste faktorerna när läsare väljer bok. Det finns många guider och mallar om man vill försöka sig på att göra sitt eget omslag och jag är stundtals frestad att testa det för att spara pengar. Men samtidigt vet jag att det inte är min starka sida och jag inser att jag inte kan göra det tillräckligt bra så jag kommer anlita en professionell illustratör som är van att arbeta med omslag.
- Baksidestext: Även denna är viktig för potentiella läsare och som indieförfattare har du möjlighet att skriva den själv. Det är en konst i sig och något som många kanske gärna slipper. Vill du inte skriva den själv så ta hjälp av en copywriter. Jag kommer definitivt att skriva baksidestexten själv och ser det som en bra möjlighet att bli en bättre skribent. Till hjälp finns otaliga artiklar och jag tycker särskilt att detta podavsnitt från The Creative Penn är bra.
- Bestäm själv vad du ska skriva och när: Som indieförfattare har du friheten att ta dig an vilka skrivprojekt du vill. Du kan välja att skriva i en serie och vill du hoppa mellan genres och serier så gör du det. Eftersom du själv har kontrollen så behöver du inte oroa dig för om förlaget vill ge ut din nästa bok eller vänta på att få återkoppling på manus du skickat in i förhoppning om att bli utgiven. Du sätter tidsplanen själv och driver produktionen av boken som ett eget projekt.
Kontroll över rättigheterna och vad som ska hända med ditt manus
Minst lika viktigt som den kreativa kontrollen är att du som indieförfattare kontrollerar dina immateriella rättigheter. Det innebär att du som upphovsman har upphovsrätt till manus och böcker du har skapat. När du kontrollerar rättigheterna finns det många sätt att skapa intäktsströmmar från dem.
- För det första avgör du själv om boken faktiskt blir utgiven. Ingen osäkerhet eller väntan på beslut från någon annan. Om man skickar in sitt manus på måfå till ett antal förlag så följer en lång väntan och troligtvis refusering. Nackdelen med att ge ut som indieförfattare är förstås att man då inte har fått den validering som ett kontrakt med ett traditionellt förlag ger. Sammantaget tycker jag ändå att fördelarna uppväger nackdelarna. Det är inte heller helt ovanligt att man blir erbjuden kontrakt med ett traditionellt förlag om man framgångsrikt har gett ut böcker på eget förlag.
- Var boken ska finnas tillgänglig. Att få in sin bok på Akademibokhandeln eller andra stora bokhandlare är svårt som indieförfattare och inte något jag kommer lägga så mycket kraft på. Om man däremot har en lokal fristående bokhandel kan det vara värt ett försök. Viktigast enligt min bild är att finnas där de flesta läsare finns och i Sverige innebär det streamingsajterna och nätbokhandeln. Eftersom många av dem inte vill teckna direktavtal med indieförfattare och små förlag så krävs ofta en distributör vilket jag kommer skriva mer om senare. Vidare så finns utländska sajter där det kan vara värt att finnas, till exempel Amazon och Kobo. Med dessa kan man som indieförfattare teckna direktavtal. Som indieförfattare är det också en bra idé att ha böckerna tillgängliga för försäljning direkt på den egna websidan. Direktförsäljning är det som ger mest förtjänst per såld bok eftersom det blir färre mellanhänder. Dessutom får man då tillgång till värdefull kunddata. Det kräver dock troligtvis att köparen är någon som känner till dig och verkligen vill köpa just dina böcker.
- Du avgör själv vilka format boken ska finnas i. Vanlig bok, ljudbok och e-bok är de vanligaste formaten. Jag tror det är bra att ha så många format som möjligt.
- Att som ny indieförfattare utan tidigare publik trycka upp en stor upplaga med böcker innebär en ekonomisk risk eftersom det inte alls är säkert att man kan sälja alla dessa exemplar. Därför kommer jag välja print on demand. Det är visserligen dyrare per exemplar men eliminerar risken att sitta med en stor upplaga som inte går att sälja.
- E-bok ser jag som självklart att ha och det är just e-böcker som har gett utländska indieförfattare de största intäkterna det senaste decenniet.
- Ljudboken har blivit allt viktigare på senare år i takt med att streamingtjänsternas publik har vuxit. Nackdelen med ljudbok är att det är dyrt att framställa. Här får man göra en avvägning hur stor investering man är villig att göra. Det går att få ner kostnaden till exempel genom att göra inläsningen själv.
- Du avgör när boken ska publiceras. Vill du publicera fem böcker på ett år – inga problem. Det har Sölve Danielsson bevisat när han gav ut tre böcker på två dagar. Se hans artiklar om detta här och här.
- En av anledningarna att indieförfattare inte har blivit ett lika stort fenomen i Sverige som i USA eller UK tror jag är språket. Vi har förstås en mer begränsad marknad med svenska språket än de som skriver på engelska. Av den anledningen så tycker jag att översättning till engelska är ett mycket intressant alternativ att överväga och som indieförfattare avgör du själv om det är värt att göra en översättning. Liksom med ljudboken så kan kostnaden vara ett problem, men även här finns sätt att få ner kostnaden. Det finns olika form av lösningar med royalty splits istället för förhandsbetalning och om man är bra på engelska kan man göra en del av arbetet själv. Viktigt dock att alltid låta en översättare med engelska som modersmål gå igenom sista biten, annars lär amerikanerna märka svengelskan.
- Framtidens format. NFT’s eller något annat? Vi står inför ett paradigmskifte med Web3 och Metaverse och just nu är det svårt att föreställa sig vilka format som kommer finnas om ett antal år. Som indieförfattare kontrollerar du själv dina rättigheter och har möjlighet att välja om du vill ge ut dina böcker i framtidens format, som NFT’er eller vad som nu kan komma. Jag tänker att skrivandet är ett långdistanslopp, inte en sprint och det gäller att hålla alternativen öppna.
Tycker du att ovanstående tio punkter låter mer som nackdelar än fördelar? Då kanske det inte är ett bra förstahandsalternativ för dig att ge ut dina böcker som indieförfattare. Men om du tycker att en del eller rent utav alla punkter låter lockande så kan det vara ett alternativ värt att överväga. Det bästa är att man inte behöver välja en väg och hålla sig till den för alltid. Det går faktiskt att både ge ut vissa böcker på eget förlag och andra på traditionellt förlag.
Det jag tycker är spännande och viktigt är att hålla sig informerad om alternativen och göra medvetna val. Att vara indieförfattare är inte bara att ge ut böcker på eget förlag utan det innebär att ta ansvar för att göra det bästa av de alternativ som finns och välja den väg som passar bäst för just dig.
God skrivlycka!