Veckans skrivinspiration – när allt faller på plats

Du vet den där känslan när det plötsligt uppenbarar sig en lösning till ett problem i din berättelse? När alla bitar faller på plats. Fantastiskt.

Jag har haft flera sådana aha-upplevelser senaste veckan, nu när jag återigen har printat ut manuset för redigering. Andra varvet eller kanske är det snarare femtonde varvet om man räknar med alla omskrivningar i Scrivener. Det är för mig ytterst oklart vad problemlösningarna kommer ifrån men det är troligtvis så att jag omedvetet har malt igenom problemet och när jag sedan läser texten så dyker nyckeln upp. Aha – det var därför den där karaktären betedde sig så skumt i början. Eller aha – det var det hängde ihop.

Du vet säkert vad jag menar.

Skrivprojekt

Redigering: Jag är snart igenom andra ordentliga redigeringsrundan på utprintat manus och manuset är samtidigt hos testläsare för genomgång. Många lösa trådar och bitar har fallit på plats och jag känner att jag börjar närma mig sluttampen. Perfekt!

Måste säga att jag älskar redigeringen. Särskilt de bitar där det inte behöver ändras så mycket och jag kan fokusera på språket och formuleringarna. Det har varit så mycket arbete med att få ihop själva logiken i berättelsen så nu är det skönt att kunna ägna tid åt detaljerna istället. Även om det fortfarande kan finnas en del logiska luckor att ta hand om i nästa varv. Jag har nog inte valt den enklaste historien att skriva som första bok! Det är flera perspektiv och boken utspelar sig både i Nepal och i Sverige så det är många trådar att hålla reda på.

Utgivning: På utgivningsfronten så har jag arbetat vidare med att välja hur tryck och distribution ska ske och jag har nu äntligen landat det. Det blir tryck av 1000 exemplar och sedan distributionsavtal med Stjärndistribution. E-boken och så småningom ljudboken ska distribueras via Publit, vilket är gratis. Se detta inlägg om fördelar och nackdelar med print on demand och vad som fick mig att välja upplaga istället.

Jag har inte bokat tid för tryck än men ska göra det i veckan så att jag har en tid reserverad. Tror det är smart att göra så att det inte är fullt när jag är klar i slutet av oktober.

Jag har även beslutat att lägga till förlagsnamnet på bokens omslag, vilket jag inte tänkte göra först. Det blir snyggt och enhetligt med kommande böcker.

Inspirationskällor

Som vanligt så har jag lyssnat på en hel del skrivpoddar och här kommer ett axplock av det jag vill tipsa om.

  • Jag har tidigare helt missat den underbara podden Skrivradion men härom dagen lyssnade jag på trailern (nr 000). Jag trodde då att det var en helt ny podd men sedan scrollade jag ner och insåg att det finns över 150 avsnitt! Lyssnade på nr 164 om Författarens verktyg och blev entusiastisk. Äntligen börjar det hända lite på indieförfattarscenen i Sverige! I avsnittet intervjuas författarna Sanna Lund och Gabriella P Kjeilen som arbetar med en ny sajt för indieförfattare — Författarens verktyg. Där finns en gratis guide med allt som jag har ägnat två år att leta reda på kring indieutgivning, hela processen. Det finns massor av liknande verktyg på engelska sidor men har varit väldigt skralt i Sverige. Tills nu. Jag anmälde mig direkt med e-postadress och fick tillgång till guiden. Fantastiskt bra för alla som är intresserade av egenutgivning. De lyfter också fram egenutgivning som ett bra sätt att marknadsföra sig och bygga en författarplattform för dem som är intresserade av att ge ut på ett stort förlag i framtiden.
  • På samma tema så rekommenderar jag Rachel Herrons podd How do you write, avsnitt 315 Indie vs. traditional publishing. Gästen är en traditionellt publicerad författare som funderar på att testa egenutgivning för sin nästa bok. De belyser att man numera inte måste välja antingen det ena eller andra, man kan variera mellan olika böcker. Dessutom så nämner de i förbigående att det stigma kring egenutgivning som fanns tidigare inte finns längre. Vilket jag har uppfattat som sant inom den engelsktalande världen men inte i Sverige! Inte än. Men om några år — då tror jag att vi också är där.
  • Slutligen så vill jag tipsa om att ett bra sätt att få inspiration och pepp är att hitta andra likasinnade, någon att prata skrivande med. Jag har inte haft någon i min ordinarie bekantskapskrets men har nu genom närvaro på Instagram hittat en skrivkompis att bolla saker med vilket är motiverande.

God skrivlycka i veckan och på återseende!

5 saker att tänka på om du vill ge ut din bok på eget förlag

Funderar du på att ge ut en bok på eget förlag? Här kommer fem områden som du bör fundera kring i god tid innan det är dags för boksläpp!

Vilken är din målsättning med att ge ut boken?

Att skriva och ge ut en bok är hårt arbete. Det kräver envishet, tid, pengar och ett visst mått av mod. För att det ska vara värt allt arbete du lägger ner så är det bra att redan från början fundera på varför du gör det här.

Kanske är din målsättning att så småningom kunna försörja dig på ditt skrivande eller så vill du “bara” skriva en enda bok

Kanske drömmer du om att se din bok på hyllorna i bokhandeln eller vinna ett litterärt pris. Många väljer att skriva en bok för att få andra uppdrag, till exempel om du föreläser inom ett specifikt område så kan en bok i ämnet ge dig fler föreläsningsuppdrag och ökad uppmärksamhet. Oavsett vad just din målsättning är så är det bra att ha den definierad.

Du kan alltid ändra mål längs vägen men när det känns tufft, och det gör det ibland, så är det bra att ha något att hålla sig i.

I vilken form ska du bedriva verksamheten?

Det här är en för många mer tråkig och teknisk fråga men det är ändå värt att tänka på innan din bok är klar.

I vilken form ska du bedriva verksamheten? Om det enbart är en hobby och detta är din enda bok så är det i princip (under vissa förutsättningar) möjligt att ge ut den som privatperson och deklarera inkomsterna som hobbyinkomst (beskattas som lön). Har du en ambition att tjäna pengar på ditt skrivande och förväntar dig att skriva mer än en bok så är det enligt min mening bättre, och ofta nödvändigt, att starta ett företag. En enskild firma eller aktiebolag fungerar bra. För den som behöver hjälp att reda ut skillnaderna samt fördelar och nackdelar mellan olika företagsformer så har Företagarna och Verksamt samt Bolagsverket en hel del skrivet på ämnet.

Eftersom Bolagsverket och Skatteverket har relativt långa handläggningstider (kan vara över en månad) så är det bra att skicka in ansökningar i god tid innan det är dags för tryck av boken. Du kanske till exempel vill vara säker på vilket namn ditt förlag kommer ha för att kunna göra klart tryckfilerna.

Vad har du för budget för bokutgivningen?

Kostnaden för att ge ut en bok kan variera från några tusenlappar till, ja, i princip hur mycket som helst. Det beror helt på vilken nivå du vill och kan lägga dig på.

Om du gör allt själv; redigering, omslag, korrekturläsning och sättning så blir det förstås billigare och då kan man komma undan med en låg budget. Å andra sidan så är det större risk att din bok inte blir så bra som den skulle kunna ha blivit med professionell hjälp på något av områdena.

Eftersom det inte är lätt att sälja böcker och särskilt inte som ny författare på eget förlag, så skulle jag personligen aldrig låna pengar eller satsa alla besparingar på en bokutgivning. Det är alldeles för hög risk.

Jag har köpt in de tjänster som jag anser att jag har råd med och som ger högst värde för pengarna för min del. Till exempel omslag och språkgranskning. Sättningen ska jag försöka göra själv med hjälp av Atticus men om det inte blir bra så kommer jag i nödfall att betala någon även för detta. Det viktiga är att ta hänsyn till sina ekonomiska förutsättningar och att vara realistisk kring hur mycket din bok kommer att sälja. Oftast så är svaret att man inte vet i förväg om den kommer sälja i noll eller tiotusen exemplar. Jag räknar med att det kommer krävas en hel del arbete för att sälja de 1000 exemplar jag trycker upp av min första bok. Ju fler böcker man har i sin back-list, desto lättare går det. I alla fall om det finns läsare som gillar de tidigare böckerna.

Min bild är att det är större chans att boken blir riktigt bra och professionell om man är beredd att lägga en del pengar på utgivningen, men jag tycker inte att man ska avstå från att ge ut en bok som man verkligen tror på, på grund av kostnaden. Då är det bättre att spara tills man har råd och/eller se till att få ner kostnaden till en rimlig nivå, till exempel genom att använda testläsare istället för lektör och redaktör eller göra omslaget själv. Du har troligtvis en viss uppfattning om vilka dina styrkor och svagheter är. Om du är dyslektiker så är det ingen bra idé att snåla in på språkgranskningen. Om du är grafisk designer till vardags så kan du troligtvis göra ditt eget omslag. Och så vidare.

Hur ska boken distribueras?

Om du gav ut bok på eget förlag för tio år sedan så var möjligheterna att distribuera boken ytterst begränsade. Idag, 2022, är verkligheten en helt annan. E-böcker och ljudböcker är lika viktiga som den tryckta boken och möjligheterna är näst intill oändliga.

Som indieförfattare med eget förlag så är det svårt att komma in i sortimentet hos till exempel Akademibokhandeln. Du kan lägga tid på att bearbeta lokala bokhandlare för att de ska ta in din bok men för min del är det är tveksamt om det är det mest effektiva sättet att nå ut. Åtminstone om du inte tycker att det är roligt att åka runt och göra just det. Nätbokhandeln och streamingtjänsterna är betydligt lättare att komma in på och det är där stor del av försäljningen och konsumtionen sker idag. För att finnas hos nätbokhandeln och på streamingtjänster så måste du ha någon form av distributionsavtal. Ingen av de stora aktörerna tecknar, mig veterligen, separata avtal med mikroförlag så du får istället gå via till exempel Publit, Stjärndistribution, Förlagssystem eller liknande. Se även denna artikel från Boktugg 2021.

För att boken ska bli tillgänglig i svenska nätbokhandeln och även fysiska bokhandlare i Sverige så behöver förlaget (eller du) utöver att ha en distributör, även ha avtal med Bokinfo.

Utländska aktörer som Amazon och Kobo tecknar däremot avtal direkt med författaren så vill du finnas där är det bara att ladda upp böckerna. Andra utländska aktörer som distribuerar böcker till hundratals försäljare och är värda att kolla in är Ingram Spark och Draft2Digital.

En viktig fråga att ta ställning till är förstås om du ska trycka upplaga eller använda print on demand (vilket innebär att ett exemplar trycks först när någon beställer). Se även Fördelar och nackdelar med print on demand för mina resonemang kring detta.

Hur ska boken marknadsföras?

Många vill ha ett stort förlag för att slippa ta hand om marknadsföringen av boken själva. Men det fungerar inte riktigt så längre enligt min förståelse. Självklart har de stora förlagen bra kanaler och kan hjälpa din bok att synas, men att själv arbeta med att marknadsföra sin bok är viktigt oavsett om du är indieförfattare eller utgiven på traditionellt förlag. Jag lyssnade nyss på ett intressant resonemang som bekräftar detta i Skrivcoachens podcast, nummer 10.

Jag prenumererar på åtskilliga nyhetsbrev och lyssnar på poddar om hur man marknadsför sina böcker. Läser även böcker och blogginlägg på ämnet. Det är minst sagt lätt att bli överväldigad.

Här tror jag mycket på att göra det som känns lättast, åtminstone om du som många andra känner ett visst motstånd eller obehag mot att marknadsföra dina böcker. Om du är extrovert och tycker det är fantastiskt kul att vara ute på mässor och träffa läsare ansikte mot ansikte så gör du det. Om du hellre arbetar online med annonser så gör du det. Använd den plattform i sociala medier som du känner dig mest bekväm med och som du tycker är roligast. Då blir motståndet så lågt som möjligt.

Anledningen att du överhuvud taget gör detta är förhoppningsvis att du älskar det. Annars finns det många enklare saker att ägna sin tid åt.

Fördelar och nackdelar med print on demand

Som jag skrev i ett tidigt inlägg så har jag från början varit inställd på att arbeta med print on demand. Jag är som ni vet ett stort fan av podden The Creative Penn och där rekommenderas print on demand eftersom det är smidigt och risken för att sitta med ett stort osäljbart lager elimineras. Dessutom så har den författaren en dålig erfarenhet av att trycka en stor upplaga som hon inte lyckades sälja. Det var dock runt 2009 och det fanns inte distributionsmöjligheter på samma sätt som det finns idag så spelplanen och förutsättningarna att sälja sina böcker har ändrats väsentligt sedan dess.

Senaste veckorna så har jag tänkt om och har nu bestämt mig för att trycka en upplaga. Nedan presenterar jag anledningarna till detta och de fördelar och nackdelar som jag har tagit hänsyn till i utvärderingen.

Fördelar

Nedan beskrivs de främsta fördelarna som jag ser med print on demand och hur jag resonerar kring dem.

Låg initial investering – låg risk: Detta är kanske den största fördelen med print on demand. Som ny indieförfattare så är medlen oftast begränsade och du vill kanske inte göra ett stort utlägg för att trycka en upplaga. Att trycka upp 1000 exemplar i mjukband kostar ofta någonstans runt 20 000-30 000 kronor* enligt mina efterforskningar. Pocket är något billigare och inbunden bok är dyrare. Priset beror på antal sidor, papperskvalitet, laminering och annat och kan säkert bli högre eller lägre än ovan också. Trycker man färre böcker, till exempel 500 exemplar så blir styckkostnaden så pass mycket högre att den totala prislappen för upplagan endast blir cirka 20-30% lägre än om man trycker 1000 exemplar. Med print on demand slipper man denna investering och böcker trycks varefter de beställs av läsare. Ingen risk att bli sittande med ett lager som inte går att sälja. Dessutom – om det skulle visa sig vara något fel i boken så är det lättare att rätta till, bara att korrigera och ladda upp en ny tryckfil (om det är en mindre justering, större justeringar kräver nytt ISBN).

Ingen kostnad för lagerhållning: De flesta vill inte ha en pall med 1000 böcker i vardagsrummet och ägna dagarna åt att packa böcker. Det behöver man som tur är inte heller göra, även om du trycker en upplaga. Däremot så uppstår en kostnad för lagerhållning av böcker hos någon av de distributörer som finns. Stjärndistribution och Förlagssystem är de vanligaste enligt min förståelse och de erbjuder båda smidiga helhetslösningar. Denna kostnad slipper du med print on demand eftersom boken då trycks och distribueras direkt till slutkund.

Enkelt och smidigt: I början när jag tänkte använda Publit både för distribution av e-böcker och ljudböcker såväl som för print on demand så var ett av argumenten att det var väldigt enkelt och smidigt. Du behöver inte teckna avtal med tryckeri och med någon annan för lagerhållning samt distribution. Bara att ladda upp en fil på ett ställe och så tar de hand om både tryck och distribution. Dessutom så har Publit en enkel lösning om du vill sälja boken direkt via din hemsida, utöver andra kanaler. Nu när jag ska trycka en upplaga så har jag lagt en hel del tid på att undersöka tryckerier och vilket lagerhållningsavtal som passar bäst. Det krävs lite mer jobb för att trycka en upplaga.

Behöver inte uppskatta antal: När du släpper din första bok är det väldigt svårt att uppskatta rimligt antal sålda exemplar. Är det 10 exemplar, 1000 exemplar eller rent av 10000 exemplar? Jag tror på att räkna lågt för att inte bli besviken. Trots det så har jag ändå landat i att 1000 exemplar är en bra upplaga, inte för att jag nödvändigtvis tror att det är så många jag säljer, utan för att få ner styckkostnaden. Fördelen med print on demand är att du inte behöver försöka dig på en uppskattning, det blir så många som efterfrågas.

Nackdelar

Nedan beskrivs de främsta nackdelarna som jag ser med print on demand och hur jag resonerar kring dem.


Hög kostnad per bok: Den självklara nackdelen med print on demand. Kostnaden per bok blir hög, vilket inte är så konstigt eftersom man inte har några skalfördelar. Jag var beredd att ha mindre marginal per bok givet de fördelar som finns men ändrade mig när jag insåg hur stor skillnaden blir. När jag undersökte hur det skulle bli för mig så visade det sig att kostnaden var mer än tre gånger så hög per bok jämfört med om jag trycker en upplaga på 1000 exemplar.

Färre valmöjligheter avseende format: Detta är den andra nackdelen som fick mig att tänka om och välja att trycka upplaga. Jag ville ha formatet Danskt Band, vilket är mjukband med flikar. Det alternativet gick inte att välja med den print on demand-tjänst jag ville använda. Det finns även andra begränsningar kring val av papper, format och omslag vilket gör att kvalitén kan upplevas som lägre. Givet de alternativ som jag har undersökt så kommer jag att få en något snyggare bok till en lägre kostnad per bok om jag trycker upplaga istället för print on demand.

Längre leveranstid: Om boken finns tryckt och färdig för distribution så blir leveranstiden till slutkund ofta kortare än om boken ska tryckas först. Dessutom så är det lättare att beställa hem en låda med böcker för signering och annat när de redan finns tryckta. Jag vet dock att det finns print on demand-lösningar utomlands med leveranstid till kund på bara en dag. Jag är faktiskt osäker på hur lång leveranstid det är för till exempel Publit och det här är inte en jättestor fråga för min del.

Så här tänker jag avseende print on demand vs. upplaga

Som beskrivet ovan så kommer jag trycka en upplaga på 1000 böcker som start. De främsta anledningarna till detta är kostnaden per bok och att det ger mig möjlighet att välja det format jag helst vill ha samt med en snygg laminering. Nackdelen att jag måste lägga ut pengar med risk för att inte sälja alla exemplaren kan jag leva med.

Ifall upplagan säljer slut och jag bedömer det osannolikt att ytterligare en upplaga behövs så kan jag tänka mig att övergå till print on demand i ett senare skede. Bättre att ha print on demand än att boken inte finns tillgänglig alls. Om jag inte hade ekonomiska möjligheter att trycka en upplaga så skulle jag också välja print on demand.

*exklusive moms på ett svenskt tryckeri

Därför ska du använda egna ISBN

Som indieförfattare kan du välja mellan att ansöka om egna ISBN till dina böcker eller att använda ISBN från en publiceringstjänst, till exempel Publit, om du använder en sådan.

Vad är ISBN?

ISBN är det 13-siffriga nummer som står på baksidan av de flesta böcker, ovanför streckkoden. Äldre ISBN-nummer är 10-siffriga och förekommer fortfarande. För att din bok ska kunna vara sökbar och säljas hos bokhandlare (även på nätet) så krävs det att den har ISBN.

Om boken finns utgiven i olika format så ska varje enskilt format ha ett eget ISBN. Det krävs ett ISBN för pocket, ett för inbunden, ett för e-bok och ett annat för ljudbok. Det är faktiskt till och med så att om boken finns tillgänglig som e-bok i epub-format och i pdf-format så ska det vara två olika ISBN på de olika digitala formaten.

Om man gör förändringar i boken, dess titel eller format så måste den tilldelas ett nytt ISBN. Undantag om det endast handlar om korrigering av något stavfel eller liknande.

Streckkoden som presenteras i anslutning till ISBN är inget som man får samtidigt som de tilldelade ISBN-numren men den baseras på ISBN-numret. Tryckerier och publiceringstjänster hjälper ofta till att ta fram streckkoden och det går även att ta hjälp av guider på nätet hur man framställer sin egen streckkod utifrån ISBN-numret.

Jag tycker det verkar smidigt att använda publiceringstjänsten Publit för att få hjälp med streckkoden. Har inte testat det än men enligt uppgift så ska det skapas en nedladdningsbar streckkod där när man har angett sitt ISBN.

Hur ansöker man om ISBN?

I Sverige så är det ISBN Sverige som drivs av Kungliga biblioteket som ansvarar för tilldelningen av ISBN och ansökan görs enkelt på nätet.

I ansökan så fyller man i bland annat utgivare vilket antingen är du själv som privatperson, ditt företag eller ditt förlagsnamn (ifall du har ett annat förlagsnamn än namnet på ditt företag).

Det rekommenderas vid ansökan att man ansöker om så många ISBN man tror sig behöva de närmaste 2-3 åren. Nya sökanden tilldelas dock enligt uppgift normalt högst 10 ISBN vid första tillfället. Förmodligen för att säkerställa att det verkligen blir något av den planerade utgivningen.

I ansökan skriver man dels in kontaktuppgifter till utgivaren som blir sökbara i ISBN-registret och dels så anger man sina kontaktuppgifter som inte blir offentliga utan endast används för att behandla ansökan. På så vis kan man välja om man vill ange hemsida, epost-adress och telefonnummer som sökbart i ISBN-registret.

Vilket namn ska stå som utgivare?

Kontaktuppgifter och går att ändra men om man vill ändra namn på den som står som utgivare så behöver man maila och höra om det går, så det gäller att tänka till i förväg.

Jag angav först mitt företags namn som namn på utgivare, tänkt Bolagsnamn AB. Men sedan började jag leta och se hur andra gör och då insåg jag att jag ville att det skulle stå Bolagsnamn förlag (alltså förlag istället för AB). Har funderat en del över hur man löser detta eftersom jag inte vill döpa om hela företaget (många förlag heter ju annars XXX förlag AB). Jag valde att registrera ett särskilt bolagsnamn hos Bolagsverket (Bolagsnamn förlag) och maila till ISBN som var väldigt hjälpsamma och ändrade i ISBN-registret.

Jag vet inte om det här med att registrera ett särskilt företagsnamn är så som andra gör eller om det är nödvändigt, men jag tyckte det verkade lämpligt eftersom man då har en registrerad rätt att verka under det namnet. Om du funderar på att göra liknande så gör din egen research och ta inte detta som någon form av juridiskt råd.

Anledningar att ansöka om egna ISBN

Det kan verka enklare att använda de ISBN som distributionstjänsterna ofta erbjuder och det behöver inte vara fel. Men det finns argument för att istället ansöka om egna.

  • För det första, och det kanske viktigaste skälet, så står den som tilldelats ISBN-numret som utgivare i det internationella ISBN-registret.
  • Det kan som jag förstår det vara avgörande att du eller ditt eget företag står som utgivare om du vill publicera din bok i utländska försäljningskanaler, till exempel Amazon eller Kobo. Jag har läst om exempel där egenutgivna författare som publicerat på utländska plattformar och blivit ombedda att bevisa sin copyright till verket. Då är det lättare om du står som utgivare i ISBN-registret (även om det inte i sig behöver vara samma sak som att ha upphovsrätt).
  • Du har full kontroll över bokens metadata och kan ge ut den via vilka kanaler du vill.
  • I Sverige kostar det inget att ansöka om och bli tilldelad ISBN (det är annorlunda i många andra länder där det kostar pengar).

När ska man ansöka om ISBN första gången

Från ansökningsdatum så tar det cirka 10 arbetsdagar innan du får tillgång till dina tilldelade ISBN (det gick dock snabbare när jag gjorde det). Om ansökan behöver kompletteras så tar det längre tid.

Det är naturligtvis en smaksak i hur god tid man bör vara ute med sin ansökan. Om du precis har börjat skriva på din första bok så kan du gott vänta ett tag med att ansöka om ISBN.

Men det är ändå lämpligt att vara ute i relativt god tid då ISBN och streckkod ska vara med på baksidan av omslaget och därmed bör finnas när dessa ska formges.

Jag är just i processen med att anlita en omslagsdesigner och har hört mig för vilka uppgifter som behöver lämnas till ISBN Sverige när man hämtar ut sitt tilldelade ISBN, eftersom det alltså sker innan boken är helt klar. Man behöver då inte ange några särskilda uppgifter utan ISBN knyts ihop med bokens metadata när den registreras i Libris (vilket sker till exempel när något bibliotek tar emot pliktexemplar som alltid måste skickas in).

Lämna gärna kommentar om hur du har valt att göra med ISBN och namn på utgivare.

Så registrerar du ett konto hos Publit

Läs nedan hur du går tillväga för att registrera ett konto hos Publit. Publit är en enkel och smidig distributionskanal för såväl eböcker, ljudböcker och fysiska böcker.

Distribuerar du dina eböcker och ljudböcker via Publit så blir de tillgängliga både i nätbokhandeln och på streamingtjänsterna. Det är som litet förlag eller egenutgivare svårt att teckna avtal med streamingtjänsterna och de stora nätbokhandlarna och det är därmed nödvändigt att använda någon form av distributör för att nå dessa.

Som jag har skrivit om tidigare så lutar jag åt att inte trycka upp en upplaga av min första bok utan istället använda print on demand och i så fall kommer jag att använda Publit även för tryckta böcker. Den främsta anledningen är förstås att jag inte vet hur många exemplar som är rimligt att sälja och jag vill inte binda kapital.

Registrera konto i förväg

Det kostar inget att registrera ett konto och jag rekommenderar därför att du gör detta i förväg, innan du ska publicera för att bekanta dig med plattformen. Jag har själv registrerat ett användarkonto redan innan jag har en färdig bok att distribuera.

Uppgifter som behövs

Det är inte mycket uppgifter som behövs initialt. Det första steget är endast epost-adress och att välja lösenord.

Innan du fyller i detta så är det dock att rekommendera att du har klart för dig om det är du som privatperson som öppnar kontot eller om det är ett företag (till exempel ett eget aktiebolag). Om du har ambitionen att bokutgivningen ska vara mer än endast en begränsad hobby så är företag att rekommendera, enligt min mening.

Du behöver din eller företagets adress och kontaktuppgifter. Om du registrerar dig som företag så ska även organisationsnummer och momsregistreringsnummer anges. Jag har inte registrerat mig som privatperson men jag förmodar att personnummer kan komma att krävas i så fall.

Det finns ett fält där förlagsnamn kan anges. Det kan vara ett annat namn än företagets legala namn, vilket skrivs i en annan ruta. Rimligtvis så bör det som fylls i som förlagsnamn här överensstämma med vad du anger som förlagsnamn när du ansöker om ISBN.

Formuläret är enkelt men jag hade två frågor som jag var tvungen att diskutera med kundtjänsten, som var snabba med att hjälpa till.

  • Den första frågan gällde momsregistreringsnumret. Tydligen så var det en bugg i systemet så att fältet där detta skulle fyllas i var låst. Förhoppningsvis är det nu löst så att ingen annan råkar ut för det.
  • Den andra frågan gällde fältet där man fyller i företagets adress. Vid adressen finns ingen plats att fylla i företagets namn utan endast förnamn och efternamn på kontaktpersonen, vilket verkade konstigt. Förklaringen jag fick var att företagets namn redan är ifyllt på ett annat ställe och automatiskt hamnar på utskicken så det verkar vara i sin ordning, bara lite förvirrande.

Tänk på att läsa användaravtalet (finns på hemsidan och när man skapar konto) för att ha koll på villkoren.

Ytterligare att tänka på innan distribution med Publit

Innan du kan börja distribuera med Publit så behöver du ange betalningsinformation, det är dock inte nödvändigt redan vid registreringen av konto utan kan anges senare.

Du behöver även ett avtal med Bokinfo för att kunna distribuera tryckta böcker till återförsäljare. Detta eftersom återförsäljarna (både nätbokhandel och fysisk bokhandel) beställer via Bokinfo.

Alla böcker måste ha ISBN-nummer (ett nummer per format) och det kan man antingen välja att erhålla via Publit eller så kan man använda egna. Dessa går att beställa från Kungliga biblioteket, se Därför ska du använda egna ISBN för ytterligare information. Om du väljer att ha dina egna ISBN så står du (eller ditt förlag) som utgivare och i annat fall är det registrerat som att Publit är utgivare.

Det var allt för den här gången!

Veckans skrivinspiration – ett litet steg i taget

Att skriva en bok är ett projekt som tar både tid och kraft. Vissa dagar är det lätt och inspirationen flödar. Andra dagar verkar mållinjen, att stå med en färdig bok, oändligt långt borta. Stundtals verkar det rent utav omöjligt. Särskilt någonstans i mitten så är det många som tappar sugen, det har jag själv upplevt och har förstått genom poddar och samtal att även andra är med om. Till och med rutinerade författare.

Ni som har läst tidigare inlägg vet att jag har ett färdigt råmanus sedan i våras. Redigeringen har tagit betydligt längre tid än vad jag först trodde. Det är inte bara meningar som ska putsas upp utan även delar av själva storyn ändras, stryks, tajtas till och adderas. När jag sitter med det så älskar jag det för det mesta. Det svåraste är att hantera funderingarna som uppkommer när jag inte arbetar med manuset. Kommer det någonsin att bli klart? Blir det bra?

Rent logiskt så kommer det förstås att bli klart någon gång. Likt en snigel fortsätter jag en liten bit i taget och skriver vidare dag efter dag. Till slut är alla scener genomgångna, redigerade och polerade, det gäller bara att hålla i och lita på processen. Ser redan fram emot att börja med nästa bok. Då kommer jag ännu mer att kunna förlita mig på att processen fungerar — har det gått en gång så kommer det att fungera även nästa gång!

Känns det ibland som att ditt manus blir färdigställt i snigelfart?

Månadens skrivprojekt

Det har varit semester och skrivtid, men det innebär även familjetid. För att klara att skriva varje dag så har jag gått upp tidigt på morgonen (precis som under terminerna med andra ord) och sedan ägnat mig åt andra obligatoriska semesteraktiviteter. Jag hade gärna lagt fyra timmar om dagen på att skriva men det har snarare blivit en-två timmar om dagen. Får helt enkelt vara nöjd med det.

Jag har satt upp en detaljerad plan för att ta manuset helt i mål till början av oktober då det ska lämnas till redaktör. Befinner mig i skrivande stund på scen 47 av cirka 88 scener. Efter att samtliga scener är genomgångna med avseende på att de följer en röd tråd och bokens tema så printar jag ut igen för läsning och fix av detaljer som till exempel att bättra på miljöerna, dialogen, karaktärernas trovärdighet och gestaltning.

Utöver själva skrivandet så har jag under sommaren varit i kontakt med omslagsdesigner. Efter några vändor så har vi nu landat i ett omslag som jag är väldigt nöjd med och hoppas kunna dela inom kort.

Veckans inspirationskällor

  • Böcker! För min del så innebär sommaren mindre poddlyssnande än vanligt men desto mer nöjesläsning. Har vältrat mig i både feelgood och spänningsromaner. Då och då har jag fört läsdagbok och noterat hur författarna skapat en viss känsla eller gestaltat på ett bra sätt, för att lära mig och applicera i mitt eget skrivande. Men mest av allt har jag läst för att det är underhållande och ger mig avkoppling.
  • How to make a living with your writing av Joanna Penn kom hem i brevlådan, efter lång väntetid, strax innan semestern. Det är inspirerande att se hur andra lyckas leva på sitt skrivande och hämta tips kring olika intäktsströmmar från böcker och annat.
  • The Write Practice nyhetsbrev är verkligen inspirerande med bra tips för att utveckla ditt skrivande, oavsett om du är nybörjare eller erfaren. Just nu (augusti 2022) bjuder de på en kort fri kurs som jag just har startat. Kan varmt rekommenderas.
  • Positiv feedback är riktigt bra för inspirationen. Jag har fått tillbaka kommentarer på de scener som skickades en andra vända till lektören nu. Så skönt att höra att jag är på rätt spår och att manuset har utvecklats i helt rätt riktning. Rekommenderar verkligen att arbeta med en lektör ifall du är ny i skrivandet och har möjlighet. Även feedback från testläsare ger förstås bra inspiration och vägledning.
  • Höstplaner — att sätta upp planer för hösten är en inspirationskälla och jag kommer ägna en hel dag åt det under kommande vecka. Några saker som står på listan:
    • Bli klar med redigeringen
    • Skriva baksidestexten till omslaget
    • Sätta upp min författarhemsida
    • Upprätta avtal med Bokinfo och fördjupa mig i hur man publicerar på Publit där jag redan har satt upp ett konto
    • Hitta korrekturläsare (som ska läsa efter att manuset kommer tillbaka från redaktör)
    • Sättning av inlaga
    • Synopsis till del två och tre av böckerna
    • Skriva klart läsarmagnet i form av en novell som utspelar sig några år innan boken (synopsis till denna är redan klar)

“You know how you know if you´re a real writer? You write. That´s it.”

Citat från kursen How to write a great book without getting stuck (The Write Practice)

Det verkar som att jag kommer ha fullt upp hela hösten ser jag när jag läser ovanstående. Tar en sak i taget för att inte känna mig allt för överväldigad av allt som ska ordnas.

Hur ser dina höstplaner ut?

God skrivlycka och på återseende nästa vecka!

Veckans skrivinspiration – karaktärsutveckling

Redigeringen går långsamt men säkert framåt. Som jag skrev förra veckan så går jag tillbaka och utvecklar delar som jag nästa gång jag påbörjar ett manus kommer att göra innan första utkastet. Ett sådant exempel är att skriva korta biografier och information om alla karaktärer.

Jag arbetar i Scrivener, vilket jag varmt kan rekommendera, och där finns mallar att använda för respektive karaktär. Det jag har gjort nu i efterhand (men i fortsättningen kommer göra tidigt i processen) är att upprätta en mall per karaktär och fylla i viktiga egenskaper, utseende, konflikter etc. Det är till stor hjälp när du sedan ska gestalta hur en person agerar i vissa situationer eller hur den pratar.

Ytterligare ett plus i Scriveners karaktärsmallar är att det finns plats för foto. Det var både roligt och inspirerande att leta upp bilder på personer som jag tycker ser ut som mina karaktärer. Valde framför allt diverse skådespelare som fick figurera som huvudkaraktärer och biroller i mitt manus.

Kan varmt rekommendera Scrivener som skrivprogram

Att välja namn till karaktärer

För vissa kanske det här med namn är en lätt del av skrivandet men jag finner det faktiskt utmanande. Det ska vara namn som låter bra, är lätta att uttala (för ljudbok) och helst någorlunda originella så att det inte finns någon som heter exakt likadant. Eller så vanliga att det är jättemånga som heter samma sak. Dessutom så ska namnet passa karaktären. Inte helt lätt.

Jag är långt fram i mitt manus och är fortfarande inte helt på det klara om jag ska byta namn på huvudpersonen, men det lutar åt det. Jag har redan bytt två gånger då jag upptäckte att efternamnet redan var använt i böcker jag läser. Kanske spelar det inte någon roll, men ändå.

Om du är som jag och tycker det är svårt att välja namn så kan jag tipsa om Scriveners namngenerator. Den är väldigt rolig att jobba med och de varnar själva för att det kan bli en distraktion! Enda nackdelen är att den för närvarande inte har typiskt svenska namn (det finns däremot engelska, amerikanska, polska, finska, indiska, spanska etc). Men jättebra som inspiration.

Mer om namngeneratorn finns här.

Morgonpromenader är en ständig inspirationskälla

Veckans inspirationskällor

Båda podcastavsnitten gav mig mycket inspiration till att jobba vidare med karaktärsbyggandet och hur de olika karaktärernas röster kan utvecklas.

Som alltid så var det också mycket igenkänningsfaktor och gemenskap i Podden Skrivvänners senaste avsnitt “Hur börjar vi skriva“. Det var särskilt intressant när Anneli Olsson nämnde att man som indieförfattare kan få mindervärdeskomplex eller ana negativa reaktioner från andra författare när man säger att man har gett ut på eget förlag. Jag förstår verkligen att det kan vara så, och kommer kanske själv få uppleva det när jag har kommit en bit längre på vägen. Men trots att jag förstår det så tycker jag att det låter förlegat och fel. Dessutom så tror jag inte att det är så i UK och USA längre, där indieförfattarna har blivit mer accepterade och visat att det går att ge ut högkvalitativa böcker på eget förlag. För övrigt så har ju Anneli Olsson sålt fler böcker (utgivna på eget förlag) än många traditionellt publicerade författare har gjort och det är vad som räknas om man vill försörja sig på skrivandet. Snyggt jobbat och en riktig inspirationskälla för mig.

Vad har inspirerat dig i veckan?

God skrivlycka!

Veckans skrivinspiration – Sigtunastiftelsen

Den här veckan har jag tankat inspiration till skrivandet på en minisemester i Sigtuna där jag bodde på den anrika Sigtunastiftelsens Hotell. Miljön och byggnaderna med den vackra innergården för tankarna till Spanien och det är lätt att uppslukas av den litterära atmosfären.

Biblioteket, fullt av gamla bokskatter
Medeltida S:t Olofs ruin i Sigtuna
Innergården, också kallad Rosengården, påminner mig om ett gårdshotell utanför Madrid

Veckans skrivprojekt

Jag har arbetat vidare på redigeringen av manuset och det går (långsamt) framåt. Jag varvar redigeringen med sådant som jag nästa gång kommer att göra i förväg. Research och karaktärsbygge är två exempel på saker som med fördel hade kunnat ta större plats tidigare. Då hade det flutit smidigare nu. Samtidigt så är det väl så här det blir när man som jag är i en läroprocess.

Utöver redigeringen så har jag i veckan tagit reda på mer om omslagsprocessen och vad som är bra att tänka på när man arbetar med en omslagsdesigner, vilket jag kommer dela inom kort. Jag har också funderat över formatet för boken och undersökt lite kring vad det finns att välja på i kombination med print-on-demand. Jag blir lockad att trycka upp boken i en mindre upplaga men har verkligen blivit varnad för detta eftersom det inte är säkert att man som nybliven författare utan någon befintlig publik lyckas sälja alla exemplar. Det är mer säkert att arbeta med print-on-demand, men nackdelen är att det blir dyrare per bok och det är inte alltid alla format finns tillgängliga.

Vad har du hämtat inspiration från i veckan?

God skrivlycka och på återseende nästa vecka!

Veckans skrivinspiration – att komma framåt i skrivandet

Inspiration föder ofta ny inspiration och du hamnar i en god spiral där allt flyter på. På samma sätt kan det vara tvärtom, att du saknar inspiration och en negativ spiral där inget blir gjort uppstår.

Jag vill hävda att det handlar mycket om att ha goda rutiner som bäddar för att inspirationen ska infinna sig. När jag vaknar klockan fem på morgonen vill jag sällan gå upp men när jag väl har hasat mig ner till skrivhörnan i köket och sitter där med en kopp kaffe så dyker inspirationen upp, bara jag själv ser till att dyka upp.

Tidig morgon, en kopp kaffe och skrivinspiration - bästa tiden på dagen
Tidig morgon, en kopp kaffe och skrivinspiration – bästa tiden på dagen

Veckans skrivprojekt

Redigera, skriva till, skriva om, fylla på och ta bort. Ungefär så har veckans skrivprojekt sett ut. Jag har inte på långa vägar kommit igenom en tredjedel vilket var planen nu när en tredjedel av månaden har gått. Delvis beror det på att jag skulle lägga till några scener i början och dessa krävde ytterligare research då de utspelar sig på platser där jag inte har varit.

Men för att inte tappa fart så har jag nu lagt in längre skrivpass i schemat den kommande veckan. Normalt så är det endast cirka 1,5 timme på morgonen, innan familjen har vaknat, som jag arbetar med manuset men det räcker inte riktigt.

Jag har märkt att jag älskar att redigera, det är verkligen då kärnan i boken mejslas fram och blir tydlig. Eftersom jag inte har så mycket erfarenhet av redigering så måste jag kämpa lite för att hålla mig till att göra saker i rätt ordning. Inte sitta och pilla med ordval och kommatecken när jag fortfarande är på första steget vilket är att få ordning på de stora delarna kring temat och dramaturgin.

Utöver de konkreta råden i utlåtandet från lektören som jag fick förra veckan så har jag blivit särskilt hjälpt av följande två enkla tips för redigeringsfasen som jag plockat upp i diverse böcker och bloggar:

  • Skriv ut hela manuset och läs igenom på papper. Känslan blir annorlunda än då man läser på datorn och det är lättare att se texten “utifrån” (tycker jag i alla fall). Jag har gjort detta ett varv och kommer göra det ett varv till när jag känner att jag har arbetat igenom allt från lektörsutlåtandet.
  • Läs texten högt. Det kan kännas konstigt men vid högläsning så märker man om någon mening är onaturlig eller krånglig att säga. Om det inte låter bra så behöver det troligtvis putsas till ytterligare.

Utöver redigering så har jag i veckan även tagit kontakt med några omslagsdesigners för att påbörja processen med omslaget till boken. Jag är inte helt säker på titeln än så det går inte att göra omslaget klart men jag vill ändå vara ute i god tid och utvärdera kostnaden för olika alternativ samt boka in någon. Håll utkik efter mina lärdomar från att hitta en omslagsdesigner och lektör inom kort.

Veckans tips och inspirationskällor

  • Podden Skrivvänners senaste avsnitt om att synas som författare. Jag lyssnade medan jag cyklade och nickade igenkännande till mycket. Det verkar som att många av oss som älskar att skriva inte alltid är dem som hörs och syns mest i en grupp. Själv så måste jag ofta skriva ner något och fundera innan jag vet vad jag tycker. Därmed är det lätt att det framstår som att jag är tystlåten men det beror inte på blyghet eller att jag inte har några idéer. Jag måste bara få tid att processa frågan innan jag svarar.
  • Jag har en karaktär (eller egentligen flera) i mitt manus som behöver få en tydligare röst. Därför passade det utmärkt att Jeff Elkins, the Dialogue Doctor gästade The Indy Author podcast för någon vecka sedan. Han är expert på att skriva verklighetstrogna och medryckande dialoger och jag ska försöka tillämpa tipset att plotta upp några punkter för varje karaktär för att förstå hur jag ska få dem att särskilja sig.
  • Jag kan inte få nog av böcker om skrivande och kunde därför inte motstå erbjudandet på Story Bundle. De brukar ha en bundle med böcker om skrivande ungefär två gånger per år och det är verkligen mycket värde för pengarna. Det är en betala-vad-du-vill-modell för 4 böcker. Om man väljer att betala minst 20 USD så får man ytterligare 6 böcker. Jag betalade 20 USD och fick därmed totalt 10 härliga böcker om skrivande och indieutgivning. Böckerna kan laddas ner som pdf, epub och mobi-filer och går att exportera till läsplatta. Jag använder Amazons Kindle Paperwhite för att läsa e-böcker och det är lätt att föra över dem med kabel från datorn (ska gå utan kabel också). De jag ser mest fram emot att läsa är:
    • Publishing Pitfalls for Authors av Mark Leslie Lefebvre
    • Artificial Intelligence, Blockchain and Virtual Worlds av Joanna Penn
    • Writing Craft av DeAnna Knippling
    • A Freelancer’s Survival Guide to Starting Your Own Business av Kristine Kathryn Rusch

Vad har inspirerat dig den senaste veckan?

God skrivlycka!

Veckans skrivinspiration – feedback

Veckans skrivinspiration har framför allt varit att jag har fått feedback på manuset genom ett lektörsutlåtande. Alla som väntat på kommentarer från någon som läser ens text vet att det är spännande. Jag var rädd att det skulle framkomma att hela manuset var en katastrof och att jag skulle behöva skriva om hela storyn (eller överge den helt).

Lektörsutlåtandet

Till min stora glädje så kändes det inte längre läskigt efter att ha läst utlåtandet utan tvärtom så fick jag massor av ny inspiration. Jag inser hur viktigt det är att arbeta med en professionell person som hjälper till att göra boken till det bästa den kan bli. Dessutom så bör man välja lektör eller redaktör med omsorg så att personen är van vid att arbeta med manus i den aktuella genren och förstår vad det är du vill säga med boken. I det här fallet så kände jag verkligen att det klickade och kommentarerna träffade precis rätt. Det fanns faktiskt delar som lektören verkade tycka var riktigt bra och såklart så fanns det en del att utveckla.

Jag uppfattar det som att det till stor del handlar om att anpassa (få upp) tempot i vissa delar av manuset och att gestalta mer. Oklart hur många gånger jag har läst om att det här med gestaltning är en vanlig kommentar. Det verkar vara något man ständigt måste tänka på, men självklart blir det lättare ju mer van man är. I mitt fall så har jag en hel del att jobba på vad gäller gestaltning och “show don’t tell”.

Vidare så finns vissa mindre, logiska luckor och saker som behöver förtydligas eller ändras i manuset. Jag hade de flesta av de områdena på radarn innan utlåtandet men nu är det ännu mer tydligt att det uppfattas på det sättet. Dessa delar är nästan det som känns värst eftersom jag inte har kommit på hur jag ska lösa dem. Om man ändrar en händelse så den blir mer logisk så påverkas efterföljande händelser och skapar problem där istället. Men det kommer lösa sig, bara jag ger det tid och utrymme.

Skrivprojekt

Veckan har i övrigt rusat förbi, som det så ofta blir, och rymt både stunder av inspiration och flow såväl som stunder då inget har känts rätt.

Jag färdigställde novellen till Skrivas tävling “Ett skrivliv” och skickade in i sista sekunden. Insåg när det var dags att skicka in att jag inte hade något namn på novellen. Jag hade bara kallat den “Ett skrivliv” vilket var tävlingens titel och det kändes inte lämpligt. Dessutom så hade jag inte något användarkonto utan var tvungen att skapa det vilket jag borde ha gjort tidigare.

Den andra novellen jag arbetar med är som jag skrev förra veckan en prolog till bokmanuset. Det har gått framåt även med den men jag har gång på gång hamnat i research, vilket jag älskar. Det gäller bara att balansera så det blir produktion också.

Nästa veckas projekt är framför allt att påbörja redigeringen av manuset utifrån den handlingsplan och de kommentarer lektören hade. Fantastiskt kul ska det bli!

Veckans inspirationskällor

  • Utöver lektörsutlåtandet så har jag hämtat inspiration från Podden Skrivvänners senaste avsnitt om vändpunkter. Många bra idéer om hur man ska tänka kring vändpunkter, bland annat om man har flera parallella spår i manuset. Jag har i efterhand plottat in vilka vändpunkter jag har i mitt manus eftersom jag påbörjade det för länge sedan, innan jag läst något om dramaturgi. Det visade sig att jag ändå hade fått med de mest väsentliga vändpunkterna, om än inte på helt rätt plats. Men till nästa bok så kommer jag arbeta mer med att skriva synopsis med vändpunkter i planeringsfasen.
  • Valborg och en vandring på Roslagsleden var höjdpunkter i naturen som fyllde på kreativiteten och gav inspiration till att skriva vidare. Jag fick en rad nya idéer och får kämpa lite för att inte fladdra iväg och starta nya projekt istället för att färdigställa det jag redan arbetar med.
Vackra Roslagsleden, Etapp 2
Äntligen en riktig valborgsbrasa, något vi saknat de senaste två åren

Vad har inspirerat dig den senaste veckan?

God skrivlycka!