Veckans skrivinspiration – när allt faller på plats

Du vet den där känslan när det plötsligt uppenbarar sig en lösning till ett problem i din berättelse? När alla bitar faller på plats. Fantastiskt.

Jag har haft flera sådana aha-upplevelser senaste veckan, nu när jag återigen har printat ut manuset för redigering. Andra varvet eller kanske är det snarare femtonde varvet om man räknar med alla omskrivningar i Scrivener. Det är för mig ytterst oklart vad problemlösningarna kommer ifrån men det är troligtvis så att jag omedvetet har malt igenom problemet och när jag sedan läser texten så dyker nyckeln upp. Aha – det var därför den där karaktären betedde sig så skumt i början. Eller aha – det var det hängde ihop.

Du vet säkert vad jag menar.

Skrivprojekt

Redigering: Jag är snart igenom andra ordentliga redigeringsrundan på utprintat manus och manuset är samtidigt hos testläsare för genomgång. Många lösa trådar och bitar har fallit på plats och jag känner att jag börjar närma mig sluttampen. Perfekt!

Måste säga att jag älskar redigeringen. Särskilt de bitar där det inte behöver ändras så mycket och jag kan fokusera på språket och formuleringarna. Det har varit så mycket arbete med att få ihop själva logiken i berättelsen så nu är det skönt att kunna ägna tid åt detaljerna istället. Även om det fortfarande kan finnas en del logiska luckor att ta hand om i nästa varv. Jag har nog inte valt den enklaste historien att skriva som första bok! Det är flera perspektiv och boken utspelar sig både i Nepal och i Sverige så det är många trådar att hålla reda på.

Utgivning: På utgivningsfronten så har jag arbetat vidare med att välja hur tryck och distribution ska ske och jag har nu äntligen landat det. Det blir tryck av 1000 exemplar och sedan distributionsavtal med Stjärndistribution. E-boken och så småningom ljudboken ska distribueras via Publit, vilket är gratis. Se detta inlägg om fördelar och nackdelar med print on demand och vad som fick mig att välja upplaga istället.

Jag har inte bokat tid för tryck än men ska göra det i veckan så att jag har en tid reserverad. Tror det är smart att göra så att det inte är fullt när jag är klar i slutet av oktober.

Jag har även beslutat att lägga till förlagsnamnet på bokens omslag, vilket jag inte tänkte göra först. Det blir snyggt och enhetligt med kommande böcker.

Inspirationskällor

Som vanligt så har jag lyssnat på en hel del skrivpoddar och här kommer ett axplock av det jag vill tipsa om.

  • Jag har tidigare helt missat den underbara podden Skrivradion men härom dagen lyssnade jag på trailern (nr 000). Jag trodde då att det var en helt ny podd men sedan scrollade jag ner och insåg att det finns över 150 avsnitt! Lyssnade på nr 164 om Författarens verktyg och blev entusiastisk. Äntligen börjar det hända lite på indieförfattarscenen i Sverige! I avsnittet intervjuas författarna Sanna Lund och Gabriella P Kjeilen som arbetar med en ny sajt för indieförfattare — Författarens verktyg. Där finns en gratis guide med allt som jag har ägnat två år att leta reda på kring indieutgivning, hela processen. Det finns massor av liknande verktyg på engelska sidor men har varit väldigt skralt i Sverige. Tills nu. Jag anmälde mig direkt med e-postadress och fick tillgång till guiden. Fantastiskt bra för alla som är intresserade av egenutgivning. De lyfter också fram egenutgivning som ett bra sätt att marknadsföra sig och bygga en författarplattform för dem som är intresserade av att ge ut på ett stort förlag i framtiden.
  • På samma tema så rekommenderar jag Rachel Herrons podd How do you write, avsnitt 315 Indie vs. traditional publishing. Gästen är en traditionellt publicerad författare som funderar på att testa egenutgivning för sin nästa bok. De belyser att man numera inte måste välja antingen det ena eller andra, man kan variera mellan olika böcker. Dessutom så nämner de i förbigående att det stigma kring egenutgivning som fanns tidigare inte finns längre. Vilket jag har uppfattat som sant inom den engelsktalande världen men inte i Sverige! Inte än. Men om några år — då tror jag att vi också är där.
  • Slutligen så vill jag tipsa om att ett bra sätt att få inspiration och pepp är att hitta andra likasinnade, någon att prata skrivande med. Jag har inte haft någon i min ordinarie bekantskapskrets men har nu genom närvaro på Instagram hittat en skrivkompis att bolla saker med vilket är motiverande.

God skrivlycka i veckan och på återseende!

Därför ska du använda egna ISBN

Som indieförfattare kan du välja mellan att ansöka om egna ISBN till dina böcker eller att använda ISBN från en publiceringstjänst, till exempel Publit, om du använder en sådan.

Vad är ISBN?

ISBN är det 13-siffriga nummer som står på baksidan av de flesta böcker, ovanför streckkoden. Äldre ISBN-nummer är 10-siffriga och förekommer fortfarande. För att din bok ska kunna vara sökbar och säljas hos bokhandlare (även på nätet) så krävs det att den har ISBN.

Om boken finns utgiven i olika format så ska varje enskilt format ha ett eget ISBN. Det krävs ett ISBN för pocket, ett för inbunden, ett för e-bok och ett annat för ljudbok. Det är faktiskt till och med så att om boken finns tillgänglig som e-bok i epub-format och i pdf-format så ska det vara två olika ISBN på de olika digitala formaten.

Om man gör förändringar i boken, dess titel eller format så måste den tilldelas ett nytt ISBN. Undantag om det endast handlar om korrigering av något stavfel eller liknande.

Streckkoden som presenteras i anslutning till ISBN är inget som man får samtidigt som de tilldelade ISBN-numren men den baseras på ISBN-numret. Tryckerier och publiceringstjänster hjälper ofta till att ta fram streckkoden och det går även att ta hjälp av guider på nätet hur man framställer sin egen streckkod utifrån ISBN-numret.

Jag tycker det verkar smidigt att använda publiceringstjänsten Publit för att få hjälp med streckkoden. Har inte testat det än men enligt uppgift så ska det skapas en nedladdningsbar streckkod där när man har angett sitt ISBN.

Hur ansöker man om ISBN?

I Sverige så är det ISBN Sverige som drivs av Kungliga biblioteket som ansvarar för tilldelningen av ISBN och ansökan görs enkelt på nätet.

I ansökan så fyller man i bland annat utgivare vilket antingen är du själv som privatperson, ditt företag eller ditt förlagsnamn (ifall du har ett annat förlagsnamn än namnet på ditt företag).

Det rekommenderas vid ansökan att man ansöker om så många ISBN man tror sig behöva de närmaste 2-3 åren. Nya sökanden tilldelas dock enligt uppgift normalt högst 10 ISBN vid första tillfället. Förmodligen för att säkerställa att det verkligen blir något av den planerade utgivningen.

I ansökan skriver man dels in kontaktuppgifter till utgivaren som blir sökbara i ISBN-registret och dels så anger man sina kontaktuppgifter som inte blir offentliga utan endast används för att behandla ansökan. På så vis kan man välja om man vill ange hemsida, epost-adress och telefonnummer som sökbart i ISBN-registret.

Vilket namn ska stå som utgivare?

Kontaktuppgifter och går att ändra men om man vill ändra namn på den som står som utgivare så behöver man maila och höra om det går, så det gäller att tänka till i förväg.

Jag angav först mitt företags namn som namn på utgivare, tänkt Bolagsnamn AB. Men sedan började jag leta och se hur andra gör och då insåg jag att jag ville att det skulle stå Bolagsnamn förlag (alltså förlag istället för AB). Har funderat en del över hur man löser detta eftersom jag inte vill döpa om hela företaget (många förlag heter ju annars XXX förlag AB). Jag valde att registrera ett särskilt bolagsnamn hos Bolagsverket (Bolagsnamn förlag) och maila till ISBN som var väldigt hjälpsamma och ändrade i ISBN-registret.

Jag vet inte om det här med att registrera ett särskilt företagsnamn är så som andra gör eller om det är nödvändigt, men jag tyckte det verkade lämpligt eftersom man då har en registrerad rätt att verka under det namnet. Om du funderar på att göra liknande så gör din egen research och ta inte detta som någon form av juridiskt råd.

Anledningar att ansöka om egna ISBN

Det kan verka enklare att använda de ISBN som distributionstjänsterna ofta erbjuder och det behöver inte vara fel. Men det finns argument för att istället ansöka om egna.

  • För det första, och det kanske viktigaste skälet, så står den som tilldelats ISBN-numret som utgivare i det internationella ISBN-registret.
  • Det kan som jag förstår det vara avgörande att du eller ditt eget företag står som utgivare om du vill publicera din bok i utländska försäljningskanaler, till exempel Amazon eller Kobo. Jag har läst om exempel där egenutgivna författare som publicerat på utländska plattformar och blivit ombedda att bevisa sin copyright till verket. Då är det lättare om du står som utgivare i ISBN-registret (även om det inte i sig behöver vara samma sak som att ha upphovsrätt).
  • Du har full kontroll över bokens metadata och kan ge ut den via vilka kanaler du vill.
  • I Sverige kostar det inget att ansöka om och bli tilldelad ISBN (det är annorlunda i många andra länder där det kostar pengar).

När ska man ansöka om ISBN första gången

Från ansökningsdatum så tar det cirka 10 arbetsdagar innan du får tillgång till dina tilldelade ISBN (det gick dock snabbare när jag gjorde det). Om ansökan behöver kompletteras så tar det längre tid.

Det är naturligtvis en smaksak i hur god tid man bör vara ute med sin ansökan. Om du precis har börjat skriva på din första bok så kan du gott vänta ett tag med att ansöka om ISBN.

Men det är ändå lämpligt att vara ute i relativt god tid då ISBN och streckkod ska vara med på baksidan av omslaget och därmed bör finnas när dessa ska formges.

Jag är just i processen med att anlita en omslagsdesigner och har hört mig för vilka uppgifter som behöver lämnas till ISBN Sverige när man hämtar ut sitt tilldelade ISBN, eftersom det alltså sker innan boken är helt klar. Man behöver då inte ange några särskilda uppgifter utan ISBN knyts ihop med bokens metadata när den registreras i Libris (vilket sker till exempel när något bibliotek tar emot pliktexemplar som alltid måste skickas in).

Lämna gärna kommentar om hur du har valt att göra med ISBN och namn på utgivare.

Veckans skrivinspiration – karaktärsutveckling

Redigeringen går långsamt men säkert framåt. Som jag skrev förra veckan så går jag tillbaka och utvecklar delar som jag nästa gång jag påbörjar ett manus kommer att göra innan första utkastet. Ett sådant exempel är att skriva korta biografier och information om alla karaktärer.

Jag arbetar i Scrivener, vilket jag varmt kan rekommendera, och där finns mallar att använda för respektive karaktär. Det jag har gjort nu i efterhand (men i fortsättningen kommer göra tidigt i processen) är att upprätta en mall per karaktär och fylla i viktiga egenskaper, utseende, konflikter etc. Det är till stor hjälp när du sedan ska gestalta hur en person agerar i vissa situationer eller hur den pratar.

Ytterligare ett plus i Scriveners karaktärsmallar är att det finns plats för foto. Det var både roligt och inspirerande att leta upp bilder på personer som jag tycker ser ut som mina karaktärer. Valde framför allt diverse skådespelare som fick figurera som huvudkaraktärer och biroller i mitt manus.

Kan varmt rekommendera Scrivener som skrivprogram

Att välja namn till karaktärer

För vissa kanske det här med namn är en lätt del av skrivandet men jag finner det faktiskt utmanande. Det ska vara namn som låter bra, är lätta att uttala (för ljudbok) och helst någorlunda originella så att det inte finns någon som heter exakt likadant. Eller så vanliga att det är jättemånga som heter samma sak. Dessutom så ska namnet passa karaktären. Inte helt lätt.

Jag är långt fram i mitt manus och är fortfarande inte helt på det klara om jag ska byta namn på huvudpersonen, men det lutar åt det. Jag har redan bytt två gånger då jag upptäckte att efternamnet redan var använt i böcker jag läser. Kanske spelar det inte någon roll, men ändå.

Om du är som jag och tycker det är svårt att välja namn så kan jag tipsa om Scriveners namngenerator. Den är väldigt rolig att jobba med och de varnar själva för att det kan bli en distraktion! Enda nackdelen är att den för närvarande inte har typiskt svenska namn (det finns däremot engelska, amerikanska, polska, finska, indiska, spanska etc). Men jättebra som inspiration.

Mer om namngeneratorn finns här.

Morgonpromenader är en ständig inspirationskälla

Veckans inspirationskällor

Båda podcastavsnitten gav mig mycket inspiration till att jobba vidare med karaktärsbyggandet och hur de olika karaktärernas röster kan utvecklas.

Som alltid så var det också mycket igenkänningsfaktor och gemenskap i Podden Skrivvänners senaste avsnitt “Hur börjar vi skriva“. Det var särskilt intressant när Anneli Olsson nämnde att man som indieförfattare kan få mindervärdeskomplex eller ana negativa reaktioner från andra författare när man säger att man har gett ut på eget förlag. Jag förstår verkligen att det kan vara så, och kommer kanske själv få uppleva det när jag har kommit en bit längre på vägen. Men trots att jag förstår det så tycker jag att det låter förlegat och fel. Dessutom så tror jag inte att det är så i UK och USA längre, där indieförfattarna har blivit mer accepterade och visat att det går att ge ut högkvalitativa böcker på eget förlag. För övrigt så har ju Anneli Olsson sålt fler böcker (utgivna på eget förlag) än många traditionellt publicerade författare har gjort och det är vad som räknas om man vill försörja sig på skrivandet. Snyggt jobbat och en riktig inspirationskälla för mig.

Vad har inspirerat dig i veckan?

God skrivlycka!

Veckans skrivinspiration – Sigtunastiftelsen

Den här veckan har jag tankat inspiration till skrivandet på en minisemester i Sigtuna där jag bodde på den anrika Sigtunastiftelsens Hotell. Miljön och byggnaderna med den vackra innergården för tankarna till Spanien och det är lätt att uppslukas av den litterära atmosfären.

Biblioteket, fullt av gamla bokskatter
Medeltida S:t Olofs ruin i Sigtuna
Innergården, också kallad Rosengården, påminner mig om ett gårdshotell utanför Madrid

Veckans skrivprojekt

Jag har arbetat vidare på redigeringen av manuset och det går (långsamt) framåt. Jag varvar redigeringen med sådant som jag nästa gång kommer att göra i förväg. Research och karaktärsbygge är två exempel på saker som med fördel hade kunnat ta större plats tidigare. Då hade det flutit smidigare nu. Samtidigt så är det väl så här det blir när man som jag är i en läroprocess.

Utöver redigeringen så har jag i veckan tagit reda på mer om omslagsprocessen och vad som är bra att tänka på när man arbetar med en omslagsdesigner, vilket jag kommer dela inom kort. Jag har också funderat över formatet för boken och undersökt lite kring vad det finns att välja på i kombination med print-on-demand. Jag blir lockad att trycka upp boken i en mindre upplaga men har verkligen blivit varnad för detta eftersom det inte är säkert att man som nybliven författare utan någon befintlig publik lyckas sälja alla exemplar. Det är mer säkert att arbeta med print-on-demand, men nackdelen är att det blir dyrare per bok och det är inte alltid alla format finns tillgängliga.

Vad har du hämtat inspiration från i veckan?

God skrivlycka och på återseende nästa vecka!

Veckans skrivinspiration – att komma framåt i skrivandet

Inspiration föder ofta ny inspiration och du hamnar i en god spiral där allt flyter på. På samma sätt kan det vara tvärtom, att du saknar inspiration och en negativ spiral där inget blir gjort uppstår.

Jag vill hävda att det handlar mycket om att ha goda rutiner som bäddar för att inspirationen ska infinna sig. När jag vaknar klockan fem på morgonen vill jag sällan gå upp men när jag väl har hasat mig ner till skrivhörnan i köket och sitter där med en kopp kaffe så dyker inspirationen upp, bara jag själv ser till att dyka upp.

Tidig morgon, en kopp kaffe och skrivinspiration - bästa tiden på dagen
Tidig morgon, en kopp kaffe och skrivinspiration – bästa tiden på dagen

Veckans skrivprojekt

Redigera, skriva till, skriva om, fylla på och ta bort. Ungefär så har veckans skrivprojekt sett ut. Jag har inte på långa vägar kommit igenom en tredjedel vilket var planen nu när en tredjedel av månaden har gått. Delvis beror det på att jag skulle lägga till några scener i början och dessa krävde ytterligare research då de utspelar sig på platser där jag inte har varit.

Men för att inte tappa fart så har jag nu lagt in längre skrivpass i schemat den kommande veckan. Normalt så är det endast cirka 1,5 timme på morgonen, innan familjen har vaknat, som jag arbetar med manuset men det räcker inte riktigt.

Jag har märkt att jag älskar att redigera, det är verkligen då kärnan i boken mejslas fram och blir tydlig. Eftersom jag inte har så mycket erfarenhet av redigering så måste jag kämpa lite för att hålla mig till att göra saker i rätt ordning. Inte sitta och pilla med ordval och kommatecken när jag fortfarande är på första steget vilket är att få ordning på de stora delarna kring temat och dramaturgin.

Utöver de konkreta råden i utlåtandet från lektören som jag fick förra veckan så har jag blivit särskilt hjälpt av följande två enkla tips för redigeringsfasen som jag plockat upp i diverse böcker och bloggar:

  • Skriv ut hela manuset och läs igenom på papper. Känslan blir annorlunda än då man läser på datorn och det är lättare att se texten “utifrån” (tycker jag i alla fall). Jag har gjort detta ett varv och kommer göra det ett varv till när jag känner att jag har arbetat igenom allt från lektörsutlåtandet.
  • Läs texten högt. Det kan kännas konstigt men vid högläsning så märker man om någon mening är onaturlig eller krånglig att säga. Om det inte låter bra så behöver det troligtvis putsas till ytterligare.

Utöver redigering så har jag i veckan även tagit kontakt med några omslagsdesigners för att påbörja processen med omslaget till boken. Jag är inte helt säker på titeln än så det går inte att göra omslaget klart men jag vill ändå vara ute i god tid och utvärdera kostnaden för olika alternativ samt boka in någon. Håll utkik efter mina lärdomar från att hitta en omslagsdesigner och lektör inom kort.

Veckans tips och inspirationskällor

  • Podden Skrivvänners senaste avsnitt om att synas som författare. Jag lyssnade medan jag cyklade och nickade igenkännande till mycket. Det verkar som att många av oss som älskar att skriva inte alltid är dem som hörs och syns mest i en grupp. Själv så måste jag ofta skriva ner något och fundera innan jag vet vad jag tycker. Därmed är det lätt att det framstår som att jag är tystlåten men det beror inte på blyghet eller att jag inte har några idéer. Jag måste bara få tid att processa frågan innan jag svarar.
  • Jag har en karaktär (eller egentligen flera) i mitt manus som behöver få en tydligare röst. Därför passade det utmärkt att Jeff Elkins, the Dialogue Doctor gästade The Indy Author podcast för någon vecka sedan. Han är expert på att skriva verklighetstrogna och medryckande dialoger och jag ska försöka tillämpa tipset att plotta upp några punkter för varje karaktär för att förstå hur jag ska få dem att särskilja sig.
  • Jag kan inte få nog av böcker om skrivande och kunde därför inte motstå erbjudandet på Story Bundle. De brukar ha en bundle med böcker om skrivande ungefär två gånger per år och det är verkligen mycket värde för pengarna. Det är en betala-vad-du-vill-modell för 4 böcker. Om man väljer att betala minst 20 USD så får man ytterligare 6 böcker. Jag betalade 20 USD och fick därmed totalt 10 härliga böcker om skrivande och indieutgivning. Böckerna kan laddas ner som pdf, epub och mobi-filer och går att exportera till läsplatta. Jag använder Amazons Kindle Paperwhite för att läsa e-böcker och det är lätt att föra över dem med kabel från datorn (ska gå utan kabel också). De jag ser mest fram emot att läsa är:
    • Publishing Pitfalls for Authors av Mark Leslie Lefebvre
    • Artificial Intelligence, Blockchain and Virtual Worlds av Joanna Penn
    • Writing Craft av DeAnna Knippling
    • A Freelancer’s Survival Guide to Starting Your Own Business av Kristine Kathryn Rusch

Vad har inspirerat dig den senaste veckan?

God skrivlycka!

Veckans skrivinspiration – vårfeeling

Inspiration är viktigt för alla som vill ägna sig åt kreativt skrivande, eller vilken form av skapande som helst. Även om vi älskar att skriva är det inte alltid man känner sig inspirerad.

Men om jag alltid väntade på att bli inspirerad innan jag satte pennan mot papperet (bildligt talat eftersom jag oftast skriver på datorn) så skulle det aldrig bli något gjort. Jag tror det är likadant för de flesta och det enda som gäller är att sätta sig i stolen och skriva oavsett om man känner för det just då eller inte.

“I hate writing, I love having written.”

Dorothy Parker

Det berömda citatet ovan kommer förmodligen från Dorothy Parker men andra källor visar att en Frank Norris ska ha varit den första som sade det. Det spelar ingen roll. Jag tycker det är inspirerande att tänka på hur det känns efter att man har skrivit, även om jag faktiskt inte är inspirerad just när jag ska börja. Det är för min del oftast att starta som kan vara lite segt, när jag väl skriver så älskar jag det.

Att ha en bra rutin hjälper mig väldigt mycket och när jag kommer ur rutinerna går det sämre. För mig innebär en bra rutin att jag går upp och sätter mig med en kopp kaffe och skriver det näst första jag gör. Det allra första är tio minuter yoga för att mjuka upp kroppen. Det måste ligga först av allt för annars blir det definitivt inte gjort.

Den här veckan har jag satsat på att gå upp klockan 5 och skriva i en och en halv timme. Det har lyckats nästan alla dagar och det är den tiden som fungerar bäst. Är man en nattmänniska så kanske motsvarande på kvällen är att föredra men min hjärna fungerar inte bra efter klockan 19.

Veckans projekt

Jag väntar fortfarande på återkoppling på mitt råmanus från lektören och därför kan jag inte gå in och peta något i boken. Börjar känna mig riktigt nervös inför utlåtandet eftersom jag vet att det är en hel del som kommer att behöva åtgärdas.

Istället har jag ägnat mig åt att skriva en novell som är en prolog till boken och utspelar sig sex år tidigare. Först tänkte jag att den skulle bli ungefär 10000 ord men det ser ut som att den blir närmare 15000. Började till och med fundera på att klippa in första avsnittet av den som en prolog i själva boken så jag ska bolla den idén med lektören. Tanken med novellen är att ha den gratis på min författarsida som en reader magnet (heter det läsarmagnet på svenska?).

Jag har även arbetat med att skriva ett bidrag till tidningen Skrivas novelltävlingEtt skrivliv” som stänger den 2 maj. Känner mig klar med det men jag ska läsa igenom och putsa till det en sista gång innan jag skickar in.

Veckans inspirationskällor

Som vanligt har det varit svårt att välja vilka av alla nya avsnitt man ska lägga sin begränsade tid på. Här nedan listar jag mina favoriter från veckan:

  • The Creative Penn Podcast – både 7 figure fiction och From big idea to book var riktigt bra avsnitt. I “7 figure fiction” intervjuas Theodora Taylor som har provat både traditionella förlag och att ge ut som indie (spoiler – hon gillade indie bättre). I “From big idea to book” intervjuas Jessie Kwak om hur man tar hand om sina idéer. Bland annat ett inspirerande stycke där de diskuterar hur man kan hitta idéer till en bok eller novell om något man läst i tidningen (i det här fallet ett gammalt vrak som dykt upp vid Antarktis).
  • How do you write – en för mig ny podcast som jag upptäckte i veckan. Jag lyssnade direkt in på några gamla avsnitt och det senaste. Avsnitten är lite kortare, cirka 30-40 minuter, vilket gör att de är lagom långa för en morgonpromenad. De är fullpackade med skrivtips och inspiration från författare som intervjuas. Rachel Herron som har podcasten avslutar alltid med en uppmaning till lyssnaren att nu är det dags att sätta sig i stolen och SKRIVA.
  • Jag vill även tipsa om en mycket bra artikel av Orna Ross från Alliance of independent authors. Den heter Self-Publishing Predictions for the 2020s och två av trenderna som förutspås är decentraliserad produktion och ökade möjligheter i den globala marknaden.

Till sist så har jag blivit inspirerad av våren som äntligen har kommit. Promenader i omgivningarna är en stor inspirationskälla för mig, både när jag är hemma och när jag är på resa.

Tidig morgonpromenad med skrivpodd är bra för inspirationen

Vad har gett dig inspiration under veckan?

God skrivlycka!

Är egenutgivning ett bra alternativ?

Är egenutgivning ett bra alternativ? Svaret på den frågan kan vara ja, eller nej.

Som sagt så är jag i början av resan och kan inte hävda att jag talar från egen erfarenhet men jag har lyssnat på hundratals timmar med skrivpoddar och läst otaliga böcker och har därför i alla fall bildat mig en uppfattning. Hur det sedan kommer att fungera i praktiken ämnar jag dela på den här sidan framöver.

Jag älskar att lyssna på skrivpoddar när jag åker längdskidor eller promenerar. Ett bra sätt att lära sig och få inspiration samtidigt som man är ute och motionerar

Anledningar att välja att bli indieförfattare

Så varför välja att satsa på att ge ut sina böcker själv? Självklart finns det både för- och nackdelar men här kommer jag fokusera på fördelarna. Eftersom jag av naturen är något av ett kontrollfreak så är det nog främst att själv sitta i förarsätet som tilltalar mig.

Kreativ kontroll

Som indieförfattare så har du den kreativa kontrollen över hela processen. Det innefattar till exempel:

  • Innehållet: Du bestämmer när boken är klar och vad den ska innehålla. Det är en bra idé att ändå ta råd och om möjligt arbeta med en professionell lektör eller redaktör för att göra boken så bra den kan bli. Men i slutändan så är det du som avgör vilka ändringsförslag som ska genomföras, vad boken ska heta, genre och vad den handlar om.
  • Omslaget: Som indieförfattare har du möjlighet att välja hur designen av boken ska se ut. Detta moment är extremt viktigt och ska inte underskattas. Jag väljer själv ofta böcker baserat på framsidan, trots det gamla ordspråket “man ska inte döma boken efter omslaget”. Se till exempel denna artikel där det framgår att omslaget är en av de viktigaste faktorerna när läsare väljer bok. Det finns många guider och mallar om man vill försöka sig på att göra sitt eget omslag och jag är stundtals frestad att testa det för att spara pengar. Men samtidigt vet jag att det inte är min starka sida och jag inser att jag inte kan göra det tillräckligt bra så jag kommer anlita en professionell illustratör som är van att arbeta med omslag.
  • Baksidestext: Även denna är viktig för potentiella läsare och som indieförfattare har du möjlighet att skriva den själv. Det är en konst i sig och något som många kanske gärna slipper. Vill du inte skriva den själv så ta hjälp av en copywriter. Jag kommer definitivt att skriva baksidestexten själv och ser det som en bra möjlighet att bli en bättre skribent. Till hjälp finns otaliga artiklar och jag tycker särskilt att detta podavsnitt från The Creative Penn är bra.
  • Bestäm själv vad du ska skriva och när: Som indieförfattare har du friheten att ta dig an vilka skrivprojekt du vill. Du kan välja att skriva i en serie och vill du hoppa mellan genres och serier så gör du det. Eftersom du själv har kontrollen så behöver du inte oroa dig för om förlaget vill ge ut din nästa bok eller vänta på att få återkoppling på manus du skickat in i förhoppning om att bli utgiven. Du sätter tidsplanen själv och driver produktionen av boken som ett eget projekt.

Kontroll över rättigheterna och vad som ska hända med ditt manus

Minst lika viktigt som den kreativa kontrollen är att du som indieförfattare kontrollerar dina immateriella rättigheter. Det innebär att du som upphovsman har upphovsrätt till manus och böcker du har skapat. När du kontrollerar rättigheterna finns det många sätt att skapa intäktsströmmar från dem.

  • För det första avgör du själv om boken faktiskt blir utgiven. Ingen osäkerhet eller väntan på beslut från någon annan. Om man skickar in sitt manus på måfå till ett antal förlag så följer en lång väntan och troligtvis refusering. Nackdelen med att ge ut som indieförfattare är förstås att man då inte har fått den validering som ett kontrakt med ett traditionellt förlag ger. Sammantaget tycker jag ändå att fördelarna uppväger nackdelarna. Det är inte heller helt ovanligt att man blir erbjuden kontrakt med ett traditionellt förlag om man framgångsrikt har gett ut böcker på eget förlag.
  • Var boken ska finnas tillgänglig. Att få in sin bok på Akademibokhandeln eller andra stora bokhandlare är svårt som indieförfattare och inte något jag kommer lägga så mycket kraft på. Om man däremot har en lokal fristående bokhandel kan det vara värt ett försök. Viktigast enligt min bild är att finnas där de flesta läsare finns och i Sverige innebär det streamingsajterna och nätbokhandeln. Eftersom många av dem inte vill teckna direktavtal med indieförfattare och små förlag så krävs ofta en distributör vilket jag kommer skriva mer om senare. Vidare så finns utländska sajter där det kan vara värt att finnas, till exempel Amazon och Kobo. Med dessa kan man som indieförfattare teckna direktavtal. Som indieförfattare är det också en bra idé att ha böckerna tillgängliga för försäljning direkt på den egna websidan. Direktförsäljning är det som ger mest förtjänst per såld bok eftersom det blir färre mellanhänder. Dessutom får man då tillgång till värdefull kunddata. Det kräver dock troligtvis att köparen är någon som känner till dig och verkligen vill köpa just dina böcker.
  • Du avgör själv vilka format boken ska finnas i. Vanlig bok, ljudbok och e-bok är de vanligaste formaten. Jag tror det är bra att ha så många format som möjligt.
    • Att som ny indieförfattare utan tidigare publik trycka upp en stor upplaga med böcker innebär en ekonomisk risk eftersom det inte alls är säkert att man kan sälja alla dessa exemplar. Därför kommer jag välja print on demand. Det är visserligen dyrare per exemplar men eliminerar risken att sitta med en stor upplaga som inte går att sälja.
    • E-bok ser jag som självklart att ha och det är just e-böcker som har gett utländska indieförfattare de största intäkterna det senaste decenniet.
    • Ljudboken har blivit allt viktigare på senare år i takt med att streamingtjänsternas publik har vuxit. Nackdelen med ljudbok är att det är dyrt att framställa. Här får man göra en avvägning hur stor investering man är villig att göra. Det går att få ner kostnaden till exempel genom att göra inläsningen själv.
  • Du avgör när boken ska publiceras. Vill du publicera fem böcker på ett år – inga problem. Det har Sölve Danielsson bevisat när han gav ut tre böcker på två dagar. Se hans artiklar om detta här och här.
  • En av anledningarna att indieförfattare inte har blivit ett lika stort fenomen i Sverige som i USA eller UK tror jag är språket. Vi har förstås en mer begränsad marknad med svenska språket än de som skriver på engelska. Av den anledningen så tycker jag att översättning till engelska är ett mycket intressant alternativ att överväga och som indieförfattare avgör du själv om det är värt att göra en översättning. Liksom med ljudboken så kan kostnaden vara ett problem, men även här finns sätt att få ner kostnaden. Det finns olika form av lösningar med royalty splits istället för förhandsbetalning och om man är bra på engelska kan man göra en del av arbetet själv. Viktigt dock att alltid låta en översättare med engelska som modersmål gå igenom sista biten, annars lär amerikanerna märka svengelskan.
  • Framtidens format. NFT’s eller något annat? Vi står inför ett paradigmskifte med Web3 och Metaverse och just nu är det svårt att föreställa sig vilka format som kommer finnas om ett antal år. Som indieförfattare kontrollerar du själv dina rättigheter och har möjlighet att välja om du vill ge ut dina böcker i framtidens format, som NFT’er eller vad som nu kan komma. Jag tänker att skrivandet är ett långdistanslopp, inte en sprint och det gäller att hålla alternativen öppna.

Tycker du att ovanstående tio punkter låter mer som nackdelar än fördelar? Då kanske det inte är ett bra förstahandsalternativ för dig att ge ut dina böcker som indieförfattare. Men om du tycker att en del eller rent utav alla punkter låter lockande så kan det vara ett alternativ värt att överväga. Det bästa är att man inte behöver välja en väg och hålla sig till den för alltid. Det går faktiskt att både ge ut vissa böcker på eget förlag och andra på traditionellt förlag.

Det jag tycker är spännande och viktigt är att hålla sig informerad om alternativen och göra medvetna val. Att vara indieförfattare är inte bara att ge ut böcker på eget förlag utan det innebär att ta ansvar för att göra det bästa av de alternativ som finns och välja den väg som passar bäst för just dig.

God skrivlycka!

Första blogginlägget

Det här är det allra första inlägget på the Swedish Indie Author. Den svenska indieförfattaren.

Begreppet indieförfattare är knappt vedertaget eller accepterat i Sverige men i andra länder, framför allt i USA och UK, finns många framgångsrika indie authors. Ofta hör man istället termer som egenutgiven eller självpublicerad vilket låter tråkigt. Då har ordet indieförfattare en betydligt mer positiv klang.

Tanken till sidan har funnits ett tag och nu är det rätt tid att starta. Jag är inte ännu en indieförfattare men väl en aspirerande sådan. Mitt manus är för närvarande första varvet hos en lektör och jag kommer som förstahandsalternativ att ge ut det på eget förlag. Självklart kommer jag att ta professionell hjälp med omslag och lektör/redaktör för att boken inte ska upplevas annorlunda än en bok utgiven på ett traditionellt förlag.

Jag kommer redogöra för fördelar och nackdelar med detta senare men sammanfattningsvis så ser jag det som mer spännande och positivt att själv ha kontrollen över om, när och hur min bok ska publiceras. Chansen att bli antagen av ett traditionellt förlag om man inte sedan tidigare har en följarskara eller något publicerat är som bekant ganska låg och jag tycker inte om att sitta i knäet på någon annan och vänta. Jag gillar helt enkelt att ha den kreativa och ekonomiska kontrollen. Vidare så blir ersättningen per såld bok högre om man inte har ett förlag emellan som ska ha en stor del av kakan.

De två mest uppenbara nackdelarna med att vara indieförfattare istället för att vara utgiven på traditionellt förlag är marknadsföring och validering. Många menar att det är skönt att slippa marknadsföra sin bok och fokusera på skrivandet och det kanske stämmer men jag tror att det numera är en sanning med modifikation. Som författare förväntas man bidra till marknadsföringen av sina böcker oavsett vilket förlag man tillhör. Om man inte är en av de största författarna så är det inte heller säkert att förlaget gör så vansinnigt mycket marknadsföring.

Med validering menar jag att det är stärkande för självkänslan att någon annan har trott tillräckligt mycket på boken och på dig som författare för att välja att ge ut den. Det kan vara viktigt eftersom de flesta har perioder i skrivprocessen då man tvivlar på sig själv och ifrågasätter sitt manus.

Jag ser det här som början på en lång resa och tror att det är större chans att som indieförfattare lyckas leva på skrivandet i långa loppet. Självklart inte efter en eller två böcker men långt senare, när man har en stor back-list. Bokbranschen är inne i en stor förändringsresa och det skapas hela tiden nya möjligheter och nya typer av intäktsströmmar om man har kontroll över upphovsrätten. Intressanta artiklar på ämnet finns ofta på Boktugg, se till exempel den här artikeln.

Som trogen lyssnare av podcasts, framför allt the Creative Penn, så tycker jag det borde fungera att vara indieförfattare även i Sverige. Det finns även många bra svenska podcasts och bloggar som jag följer men det är oftast ett stort fokus på att “bli antagen” och egenutgivning ses som ett sista alternativ när man inte lyckats komma in på något traditionellt förlag. Utomlands, och i några fall även i Sverige, så händer det dessutom att indieförfattare blandar mellan att ge ut vissa titlar på eget förlag och att ge ut annat på traditionellt förlag. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Det är dags för den svenska indieförfattaren att sträcka på sig och visa att det kan vara ett förstahandsval för självständiga kreatörer.

Välkommen att följa med på min resa mot att bli en svensk indieförfattare och författarentreprenör.

inlägg