Veckans skrivinspiration – misstagen du undvek

Är det inte fantastiskt vad redigering kan göra för ett manus? Tänk på alla misstag du har undvikit tack vare redigering!

Den här veckan tänkte jag dela med mig av några allvarliga misstag som jag lyckades undvika i manuset.

Redigeringen fortsätter och nästa deadline närmar sig. Den 4 oktober ska manuset på slutredigering och då måste det vara helt FÄRDIGT. Kan tyckas att en månad är lång tid men erfarenheten visar att så inte är fallet. Det går ruskigt snabbt och jag har en tendens att överskatta hur mycket jag ska hinna varje dag.

Misstag som jag hittade i manuset

Är övertygad om att det fortfarande finns en del tokigheter i manuset att korrigera men här tänkte jag, inspirerad av ett annat inlägg på Instagram, dela med mig av de 5 hittills värsta misstagen som jag har korrigerat i redigeringen.

  1. Huvudpersonen byter namn mitt i boken: Det här misstaget kräver väl ingen närmare förklaring. Inte bra. Det är faran när man byter namn på personer flera gånger under skrivandet. Min huvudperson hette först Anna, för att sedan byta namn till Hedda och nu slutligen (?) till Emelie. Efternamnet har ändrats ännu fler gånger. Såg nyss att några personer i slutet av boken refererade till Hedda när de pratar om Emelie. Dessutom, när jag bytte från Anna till Hedda så tog jag hitta och byt ut i Scrivener. Väldigt praktiskt men ordet annan blev heddan. Blev en del konstiga meningar som följd…

2. En person förflyttar sig mellan Stockholm och Katmandu på 3 timmar: Trovärdigheten blir oundvikligen lidande när en person dyker upp på andra sidan jorden efter alldeles för få timmar. Det är en del att hålla reda på med flera perspektiv och olika tidszoner men jag hoppas att jag i alla fall har lyckats få bort sådana här uppenbart ologiska händelser.

3. Huvudpersonen hälsar på sin mamma – som är död: I första utkastet hade huvudpersonen en mamma men av olika anledningar så blev det istället så att hennes mamma dog när hon var liten. Då är det inte bra om hon i andra halvan av boken åker och hälsar på sin mamma. Den här missen tror jag inte skulle passera obemärkt.

4. Samma stycke är med i två olika kapitel: Varning för klipp och klistra utan att ta bort originalstycket på en gång. Även om det bara är några meningar så märks det förstås om du upprepar dig på det här sättet.

5. Huvudpersonen uttalar för läsaren att den ska göra något men gör i nästa scen något helt annat: Jag hittade minst två sådana här stycken i manuset. Om huvudpersonen i ett kapitel upptäcker något som genast ska undersökas och sedan totalt glömmer bort det och gör något annat så irriterar det läsaren. Så vida det inte är tänkt på det sättet och personen är glömsk/förvirrad. Men då måste det vara tydligt att det är skrivet så med flit, det får inte bara verka ostrukturerat och ologiskt.

Det var några av mina värsta bloopers i manuset. Jag hoppas innerligt att jag lyckas få bort alla eventuella kvarvarande innan det är dags för tryck!

Utgivningsprocessen

Försöker fokusera på att få redigeringen klar men har inte kunnat hålla mig från att arbeta en del parallellt med utgivningsprocessen.

Har bokat tid hos tryckeriet och bokat datum för slutredigering. Dessutom så har jag börjat arbeta med min författarhemsida och bokat tid för fotograf.

Jag har även börjat sätta mig in i hur sättningen ska gå till. Plan A är fortfarande att göra det i Atticus men det finns en liten risk att det inte fungerar. Programmet är gjort för amerikanska marknaden och är inte anpassat till svenska förutsättningar. Eftersom det är begränsat med alternativ för hur front matter och back matter samt texten presenteras så finns risk att det inte blir exakt så som en bok är satt i Sverige. Därmed måste jag testa mer med utkastversionen innan jag är helt säker på att det fungerar. Ska skriva ett separat inlägg om det när jag har kommit längre i arbetet.

Veckans inspirationskällor

Det har inte varit mycket tid över åt poddar och läsning den här veckan men jag vill ändå tipsa om:

  • Podden skrivvänners senaste avsnitt – Kickoff inför hösten. Inspirerande och bra att höra om vad andra har för planer för hösten. Jag kämpar med att inte överskatta hur mycket jag kan/bör/ska hinna med och det är ju skönt att höra att jag inte är ensam om det.
  • K.M Weilands bloggpost om huruvida man måste ha upplevt något för att skriva om det. Hon diskuterar att även om riktiga egna erfarenheter från att göra något eller besöka en viss plats ger en ovärderlig insikt och trovärdighet i skrivandet så finns det tre andra sätt att skaffa sig “erfarenhet” av något. Hon beskriver det som känslomässig erfarenhet, intuitiv erfarenhet och kunskapsmässig erfarenhet. Jag tycker det är toppen eftersom jag själv blandar till exempel platser jag har besökt och känner väl med platser som jag inte i verkligheten har besökt. Dessa platser har jag istället försökt föreställa mig, intervjuat andra som varit där och gjort en hel del research om.

Var har du hämtat inspiration den senaste tiden?

God skrivlycka!

Så fungerar Bokinfo

Vad är Bokinfo och hur fungerar det? Om du inte tidigare har gett ut böcker eller arbetar inom förlagsbranschen så är det sannolikt att du inte har hört talas om Bokinfo. Det hade i alla fall inte jag innan jag började undersöka hur man ger ut och distribuerar böcker. Här sammanfattar jag det jag har lärt mig om Bokinfo hittills och mina reflektioner kring hur man kan lägga upp distributionen.

Bokinfo är en del i distributionskedjan om du vill sälja tryckta böcker via återförsäljare

Bokinfo är en viktig del i distributionskedjan om du vill sälja tryckta böcker i Sverige. Såväl nätbokhandeln (till exempel Adlibris) som fysiska bokhandlare lägger som jag förstår det enbart beställningar via Bokinfo. Därmed är det nödvändigt att din bok finns registrerad där för att de ska ta in den. Detsamma gäller för biblioteken.

Om du endast planerar att sälja boken via din egen hemsida och egna kontakter så behöver du därmed inte vara registrerad hos Bokinfo.

Om du enbart vill sälja e-böcker och ljudböcker så går det också att nå återförsäljare utan att vara registrerad hos Bokinfo, till exempel via Publit.

Sammanfattningsvis kan man säga att om du vill nå ut med din tryckta bok i Sverige så bör den registreras i Bokinfo.

Hur får man sin bok registrerad hos Bokinfo och vad kostar det?

Det är inte komplicerat att registrera sin bok hos Bokinfo. Det finns ett formulär på hemsidan, se länk, som fylls i. Därefter signeras ett avtal som kommer via mail.

Om du anlitar Stjärndistribution så hjälper de till med registreringen. Jag kommer göra detta och funderade på hur det då blir med e-böcker eller om jag har andra böcker som inte går via Stjärndistribution. Det är inga problem då du själv kommer ha kontrollen över kontot hos Bokinfo även om Stjärndistribution hjälper till att sätta upp det.

Det är en avgift (för närvarande 700 kronor) för att ansluta sig till Bokinfo och sedan är det en mindre avgift per ISBN som registreras. Om man går via Stjärndistribution så faktureras detta från dem, annars kommer fakturan från Bokinfo.

Vilken information om boken registreras i Bokinfo

Det är en hel del information som ska registreras. Självklart ska bokens titel, förlagets namn och ISBN anges. Men det finns även fält för sökord och åldersgrupp, huruvida boken ska vara med på bokrean etcetera. Se vidare här vilka fält som ska fyllas i.

Räcker det med att finnas hos Bokinfo för att boken ska distribueras?

Det här med distribution av böcker är inte helt lätt innan man har satt sig in i det, särskilt eftersom det finns många alternativ.

Jag skulle säga att det normalt sett inte räcker med att du har registrerat din bok hos Bokinfo. Det innebär bara att din bok är sökbar och finns i databasen. Någon måste även se till att faktiskt packa och skicka böckerna som beställs. Här kommer distributörerna in i bilden.

Först och främst måste du välja om du vill anlita en distributör eller distribuera själv. Att anlita en distributör kostar visserligen pengar men det är ofta nödvändigt för att kunna sälja din bok i alla kanaler, eftersom många bokhandlare inte tecknar avtal med mindre förlag och egenutgivare. De vill inte ha inleveranser från hundratals olika små förlag och därför använder de några större distributörer. Det ger dem även en förutsägbarhet i hur lång tid leveranserna tar och exakt när de kan förvänta sig att erhålla en bok som är beställd.

De två vanligaste distributörerna, som jag har sett närmare på, är Stjärndistribution och Förlagssystem. Båda har lösningar i form av kommissionsavtal som passar för dig som är ny utgivare och inte vet hur mycket böcker du kommer sälja. I princip blir det då ingen fast månadskostnad utan istället så tar de en högre procentsats på sålda böcker (för närvarande 20%). Det finns även andra former av avtal där det blir en månadskostnad men lägre procentsats på sålda böcker.

Jag kommer efter utvärdering att välja Stjärndistribution. Eftersom jag vill att de lagerhåller boken på pallplats så kommer det kosta 128 kronor i månaden vilket känns överkomligt. Om man vill slippa den månadsavgiften så ingår det endast en hyllplats där det ryms runt 50 böcker. Registreringen av nya böcker till Bokinfo görs då som jag förstår det i Stjärndistributions system (detta gör man själv) och exporteras därifrån till Bokinfo.

Det fina är att när man väl har lagt upp boken i Bokinfo så blir det synlig som kommande bok och går att bevaka hos nätbokhandeln. Hur coolt är inte det?

Veckans skrivinspiration – när allt faller på plats

Du vet den där känslan när det plötsligt uppenbarar sig en lösning till ett problem i din berättelse? När alla bitar faller på plats. Fantastiskt.

Jag har haft flera sådana aha-upplevelser senaste veckan, nu när jag återigen har printat ut manuset för redigering. Andra varvet eller kanske är det snarare femtonde varvet om man räknar med alla omskrivningar i Scrivener. Det är för mig ytterst oklart vad problemlösningarna kommer ifrån men det är troligtvis så att jag omedvetet har malt igenom problemet och när jag sedan läser texten så dyker nyckeln upp. Aha – det var därför den där karaktären betedde sig så skumt i början. Eller aha – det var så det hängde ihop.

Du vet säkert vad jag menar.

Skrivprojekt

Redigering: Jag är snart igenom andra ordentliga redigeringsrundan på utprintat manus och manuset är samtidigt hos testläsare för genomgång. Många lösa trådar och bitar har fallit på plats och jag känner att jag börjar närma mig sluttampen. Perfekt!

Måste säga att jag älskar redigeringen. Särskilt de bitar där det inte behöver ändras så mycket och jag kan fokusera på språket och formuleringarna. Det har varit så mycket arbete med att få ihop själva logiken i berättelsen så nu är det skönt att kunna ägna tid åt detaljerna istället. Även om det fortfarande kan finnas en del logiska luckor att ta hand om i nästa varv. Jag har nog inte valt den enklaste historien att skriva som första bok! Det är flera perspektiv och boken utspelar sig både i Nepal och i Sverige så det är många trådar att hålla reda på.

Utgivning: På utgivningsfronten så har jag arbetat vidare med att välja hur tryck och distribution ska ske och jag har nu äntligen landat det. Det blir tryck av 1000 exemplar och sedan distributionsavtal med Stjärndistribution. E-boken och så småningom ljudboken ska distribueras via Publit, vilket är gratis. Se detta inlägg om fördelar och nackdelar med print on demand och vad som fick mig att välja upplaga istället.

Jag har inte bokat tid för tryck än men ska göra det i veckan så att jag har en tid reserverad. Tror det är smart att göra så att det inte är fullt när jag är klar i slutet av oktober.

Jag har även beslutat att lägga till förlagsnamnet på bokens omslag, vilket jag inte tänkte göra först. Det blir snyggt och enhetligt med kommande böcker.

Inspirationskällor

Som vanligt så har jag lyssnat på en hel del skrivpoddar och här kommer ett axplock av det jag vill tipsa om.

  • Jag har tidigare helt missat den underbara podden Skrivradion men härom dagen lyssnade jag på trailern (nr 000). Jag trodde då att det var en helt ny podd men sedan scrollade jag ner och insåg att det finns över 150 avsnitt! Lyssnade på nr 164 om Författarens verktyg och blev entusiastisk. Äntligen börjar det hända lite på indieförfattarscenen i Sverige! I avsnittet intervjuas författarna Sanna Lund och Gabriella P Kjeilen som arbetar med en ny sajt för indieförfattare — Författarens verktyg. Där finns en gratis guide med allt som jag har ägnat två år att leta reda på kring indieutgivning, hela processen. Det finns massor av liknande verktyg på engelska sidor men har varit väldigt skralt i Sverige. Tills nu. Jag anmälde mig direkt med e-postadress och fick tillgång till guiden. Fantastiskt bra för alla som är intresserade av egenutgivning. De lyfter också fram egenutgivning som ett bra sätt att marknadsföra sig och bygga en författarplattform för dem som är intresserade av att ge ut på ett stort förlag i framtiden.
  • På samma tema så rekommenderar jag Rachel Herrons podd How do you write, avsnitt 315 Indie vs. traditional publishing. Gästen är en traditionellt publicerad författare som funderar på att testa egenutgivning för sin nästa bok. De belyser att man numera inte måste välja antingen det ena eller andra, man kan variera mellan olika böcker. Dessutom så nämner de i förbigående att det stigma kring egenutgivning som fanns tidigare inte finns längre. Vilket jag har uppfattat som sant inom den engelsktalande världen men inte i Sverige! Inte än. Men om några år — då tror jag att vi också är där.
  • Slutligen så vill jag tipsa om att ett bra sätt att få inspiration och pepp är att hitta andra likasinnade, någon att prata skrivande med. Jag har inte haft någon i min ordinarie bekantskapskrets men har nu genom närvaro på Instagram hittat en skrivkompis att bolla saker med vilket är motiverande.

God skrivlycka i veckan och på återseende!

5 saker att tänka på om du vill ge ut din bok på eget förlag

Funderar du på att ge ut en bok på eget förlag? Här kommer fem områden som du bör fundera kring i god tid innan det är dags för boksläpp!

Vilken är din målsättning med att ge ut boken?

Att skriva och ge ut en bok är hårt arbete. Det kräver envishet, tid, pengar och ett visst mått av mod. För att det ska vara värt allt arbete du lägger ner så är det bra att redan från början fundera på varför du gör det här.

Kanske är din målsättning att så småningom kunna försörja dig på ditt skrivande eller så vill du “bara” skriva en enda bok

Kanske drömmer du om att se din bok på hyllorna i bokhandeln eller vinna ett litterärt pris. Många väljer att skriva en bok för att få andra uppdrag, till exempel om du föreläser inom ett specifikt område så kan en bok i ämnet ge dig fler föreläsningsuppdrag och ökad uppmärksamhet. Oavsett vad just din målsättning är så är det bra att ha den definierad.

Du kan alltid ändra mål längs vägen men när det känns tufft, och det gör det ibland, så är det bra att ha något att hålla sig i.

I vilken form ska du bedriva verksamheten?

Det här är en för många mer tråkig och teknisk fråga men det är ändå värt att tänka på innan din bok är klar.

I vilken form ska du bedriva verksamheten? Om det enbart är en hobby och detta är din enda bok så är det i princip (under vissa förutsättningar) möjligt att ge ut den som privatperson och deklarera inkomsterna som hobbyinkomst (beskattas som lön). Har du en ambition att tjäna pengar på ditt skrivande och förväntar dig att skriva mer än en bok så är det enligt min mening bättre, och ofta nödvändigt, att starta ett företag. En enskild firma eller aktiebolag fungerar bra. För den som behöver hjälp att reda ut skillnaderna samt fördelar och nackdelar mellan olika företagsformer så har Företagarna och Verksamt samt Bolagsverket en hel del skrivet på ämnet.

Eftersom Bolagsverket och Skatteverket har relativt långa handläggningstider (kan vara över en månad) så är det bra att skicka in ansökningar i god tid innan det är dags för tryck av boken. Du kanske till exempel vill vara säker på vilket namn ditt förlag kommer ha för att kunna göra klart tryckfilerna.

Vad har du för budget för bokutgivningen?

Kostnaden för att ge ut en bok kan variera från några tusenlappar till, ja, i princip hur mycket som helst. Det beror helt på vilken nivå du vill och kan lägga dig på.

Om du gör allt själv; redigering, omslag, korrekturläsning och sättning så blir det förstås billigare och då kan man komma undan med en låg budget. Å andra sidan så är det större risk att din bok inte blir så bra som den skulle kunna ha blivit med professionell hjälp på något av områdena.

Eftersom det inte är lätt att sälja böcker och särskilt inte som ny författare på eget förlag, så skulle jag personligen aldrig låna pengar eller satsa alla besparingar på en bokutgivning. Det är alldeles för hög risk.

Jag har köpt in de tjänster som jag anser att jag har råd med och som ger högst värde för pengarna för min del. Till exempel omslag och språkgranskning. Sättningen ska jag försöka göra själv med hjälp av Atticus men om det inte blir bra så kommer jag i nödfall att betala någon även för detta. Det viktiga är att ta hänsyn till sina ekonomiska förutsättningar och att vara realistisk kring hur mycket din bok kommer att sälja. Oftast så är svaret att man inte vet i förväg om den kommer sälja i noll eller tiotusen exemplar. Jag räknar med att det kommer krävas en hel del arbete för att sälja de 1000 exemplar jag trycker upp av min första bok. Ju fler böcker man har i sin back-list, desto lättare går det. I alla fall om det finns läsare som gillar de tidigare böckerna.

Min bild är att det är större chans att boken blir riktigt bra och professionell om man är beredd att lägga en del pengar på utgivningen, men jag tycker inte att man ska avstå från att ge ut en bok som man verkligen tror på, på grund av kostnaden. Då är det bättre att spara tills man har råd och/eller se till att få ner kostnaden till en rimlig nivå, till exempel genom att använda testläsare istället för lektör och redaktör eller göra omslaget själv. Du har troligtvis en viss uppfattning om vilka dina styrkor och svagheter är. Om du är dyslektiker så är det ingen bra idé att snåla in på språkgranskningen. Om du är grafisk designer till vardags så kan du troligtvis göra ditt eget omslag. Och så vidare.

Hur ska boken distribueras?

Om du gav ut bok på eget förlag för tio år sedan så var möjligheterna att distribuera boken ytterst begränsade. Idag, 2022, är verkligheten en helt annan. E-böcker och ljudböcker är lika viktiga som den tryckta boken och möjligheterna är näst intill oändliga.

Som indieförfattare med eget förlag så är det svårt att komma in i sortimentet hos till exempel Akademibokhandeln. Du kan lägga tid på att bearbeta lokala bokhandlare för att de ska ta in din bok men för min del är det är tveksamt om det är det mest effektiva sättet att nå ut. Åtminstone om du inte tycker att det är roligt att åka runt och göra just det. Nätbokhandeln och streamingtjänsterna är betydligt lättare att komma in på och det är där stor del av försäljningen och konsumtionen sker idag. För att finnas hos nätbokhandeln och på streamingtjänster så måste du ha någon form av distributionsavtal. Ingen av de stora aktörerna tecknar, mig veterligen, separata avtal med mikroförlag så du får istället gå via till exempel Publit, Stjärndistribution, Förlagssystem eller liknande. Se även denna artikel från Boktugg 2021.

För att boken ska bli tillgänglig i svenska nätbokhandeln och även fysiska bokhandlare i Sverige så behöver förlaget (eller du) utöver att ha en distributör, även ha avtal med Bokinfo.

Utländska aktörer som Amazon och Kobo tecknar däremot avtal direkt med författaren så vill du finnas där är det bara att ladda upp böckerna. Andra utländska aktörer som distribuerar böcker till hundratals försäljare och är värda att kolla in är Ingram Spark och Draft2Digital.

En viktig fråga att ta ställning till är förstås om du ska trycka upplaga eller använda print on demand (vilket innebär att ett exemplar trycks först när någon beställer). Se även Fördelar och nackdelar med print on demand för mina resonemang kring detta.

Hur ska boken marknadsföras?

Många vill ha ett stort förlag för att slippa ta hand om marknadsföringen av boken själva. Men det fungerar inte riktigt så längre enligt min förståelse. Självklart har de stora förlagen bra kanaler och kan hjälpa din bok att synas, men att själv arbeta med att marknadsföra sin bok är viktigt oavsett om du är indieförfattare eller utgiven på traditionellt förlag. Jag lyssnade nyss på ett intressant resonemang som bekräftar detta i Skrivcoachens podcast, nummer 10.

Jag prenumererar på åtskilliga nyhetsbrev och lyssnar på poddar om hur man marknadsför sina böcker. Läser även böcker och blogginlägg på ämnet. Det är minst sagt lätt att bli överväldigad.

Här tror jag mycket på att göra det som känns lättast, åtminstone om du som många andra känner ett visst motstånd eller obehag mot att marknadsföra dina böcker. Om du är extrovert och tycker det är fantastiskt kul att vara ute på mässor och träffa läsare ansikte mot ansikte så gör du det. Om du hellre arbetar online med annonser så gör du det. Använd den plattform i sociala medier som du känner dig mest bekväm med och som du tycker är roligast. Då blir motståndet så lågt som möjligt.

Anledningen att du överhuvud taget gör detta är förhoppningsvis att du älskar det. Annars finns det många enklare saker att ägna sin tid åt.

Fördelar och nackdelar med print on demand

Som jag skrev i ett tidigt inlägg så har jag från början varit inställd på att arbeta med print on demand. Jag är som ni vet ett stort fan av podden The Creative Penn och där rekommenderas print on demand eftersom det är smidigt och risken för att sitta med ett stort osäljbart lager elimineras. Dessutom så har den författaren en dålig erfarenhet av att trycka en stor upplaga som hon inte lyckades sälja. Det var dock runt 2009 och det fanns inte distributionsmöjligheter på samma sätt som det finns idag så spelplanen och förutsättningarna att sälja sina böcker har ändrats väsentligt sedan dess.

Senaste veckorna så har jag tänkt om och har nu bestämt mig för att trycka en upplaga. Nedan presenterar jag anledningarna till detta och de fördelar och nackdelar som jag har tagit hänsyn till i utvärderingen.

Fördelar

Nedan beskrivs de främsta fördelarna som jag ser med print on demand och hur jag resonerar kring dem.

Låg initial investering – låg risk: Detta är kanske den största fördelen med print on demand. Som ny indieförfattare så är medlen oftast begränsade och du vill kanske inte göra ett stort utlägg för att trycka en upplaga. Att trycka upp 1000 exemplar i mjukband kostar ofta någonstans runt 20 000-30 000 kronor* enligt mina efterforskningar. Pocket är något billigare och inbunden bok är dyrare. Priset beror på antal sidor, papperskvalitet, laminering och annat och kan säkert bli högre eller lägre än ovan också. Trycker man färre böcker, till exempel 500 exemplar så blir styckkostnaden så pass mycket högre att den totala prislappen för upplagan endast blir cirka 20-30% lägre än om man trycker 1000 exemplar. Med print on demand slipper man denna investering och böcker trycks varefter de beställs av läsare. Ingen risk att bli sittande med ett lager som inte går att sälja. Dessutom – om det skulle visa sig vara något fel i boken så är det lättare att rätta till, bara att korrigera och ladda upp en ny tryckfil (om det är en mindre justering, större justeringar kräver nytt ISBN).

Ingen kostnad för lagerhållning: De flesta vill inte ha en pall med 1000 böcker i vardagsrummet och ägna dagarna åt att packa böcker. Det behöver man som tur är inte heller göra, även om du trycker en upplaga. Däremot så uppstår en kostnad för lagerhållning av böcker hos någon av de distributörer som finns. Stjärndistribution och Förlagssystem är de vanligaste enligt min förståelse och de erbjuder båda smidiga helhetslösningar. Denna kostnad slipper du med print on demand eftersom boken då trycks och distribueras direkt till slutkund.

Enkelt och smidigt: I början när jag tänkte använda Publit både för distribution av e-böcker och ljudböcker såväl som för print on demand så var ett av argumenten att det var väldigt enkelt och smidigt. Du behöver inte teckna avtal med tryckeri och med någon annan för lagerhållning samt distribution. Bara att ladda upp en fil på ett ställe och så tar de hand om både tryck och distribution. Dessutom så har Publit en enkel lösning om du vill sälja boken direkt via din hemsida, utöver andra kanaler. Nu när jag ska trycka en upplaga så har jag lagt en hel del tid på att undersöka tryckerier och vilket lagerhållningsavtal som passar bäst. Det krävs lite mer jobb för att trycka en upplaga.

Behöver inte uppskatta antal: När du släpper din första bok är det väldigt svårt att uppskatta rimligt antal sålda exemplar. Är det 10 exemplar, 1000 exemplar eller rent av 10000 exemplar? Jag tror på att räkna lågt för att inte bli besviken. Trots det så har jag ändå landat i att 1000 exemplar är en bra upplaga, inte för att jag nödvändigtvis tror att det är så många jag säljer, utan för att få ner styckkostnaden. Fördelen med print on demand är att du inte behöver försöka dig på en uppskattning, det blir så många som efterfrågas.

Nackdelar

Nedan beskrivs de främsta nackdelarna som jag ser med print on demand och hur jag resonerar kring dem.


Hög kostnad per bok: Den självklara nackdelen med print on demand. Kostnaden per bok blir hög, vilket inte är så konstigt eftersom man inte har några skalfördelar. Jag var beredd att ha mindre marginal per bok givet de fördelar som finns men ändrade mig när jag insåg hur stor skillnaden blir. När jag undersökte hur det skulle bli för mig så visade det sig att kostnaden var mer än tre gånger så hög per bok jämfört med om jag trycker en upplaga på 1000 exemplar.

Färre valmöjligheter avseende format: Detta är den andra nackdelen som fick mig att tänka om och välja att trycka upplaga. Jag ville ha formatet Danskt Band, vilket är mjukband med flikar. Det alternativet gick inte att välja med den print on demand-tjänst jag ville använda. Det finns även andra begränsningar kring val av papper, format och omslag vilket gör att kvalitén kan upplevas som lägre. Givet de alternativ som jag har undersökt så kommer jag att få en något snyggare bok till en lägre kostnad per bok om jag trycker upplaga istället för print on demand.

Längre leveranstid: Om boken finns tryckt och färdig för distribution så blir leveranstiden till slutkund ofta kortare än om boken ska tryckas först. Dessutom så är det lättare att beställa hem en låda med böcker för signering och annat när de redan finns tryckta. Jag vet dock att det finns print on demand-lösningar utomlands med leveranstid till kund på bara en dag. Jag är faktiskt osäker på hur lång leveranstid det är för till exempel Publit och det här är inte en jättestor fråga för min del.

Så här tänker jag avseende print on demand vs. upplaga

Som beskrivet ovan så kommer jag trycka en upplaga på 1000 böcker som start. De främsta anledningarna till detta är kostnaden per bok och att det ger mig möjlighet att välja det format jag helst vill ha samt med en snygg laminering. Nackdelen att jag måste lägga ut pengar med risk för att inte sälja alla exemplaren kan jag leva med.

Ifall upplagan säljer slut och jag bedömer det osannolikt att ytterligare en upplaga behövs så kan jag tänka mig att övergå till print on demand i ett senare skede. Bättre att ha print on demand än att boken inte finns tillgänglig alls. Om jag inte hade ekonomiska möjligheter att trycka en upplaga så skulle jag också välja print on demand.

*exklusive moms på ett svenskt tryckeri

Veckans skrivinspiration – rutiner

Är det bara jag eller finns det något skönt i att komma tillbaka till de vanliga rutinerna efter sommarlovet? Jag tror inte att jag är helt ensam om att känna så.

Senaste veckan har jag mestadels varit hemma med familjen och så smått börjat förbereda för skolstart och jobbstart. Det har inneburit att det har varit lättare att hålla skrivschemat än tidigare under sommaren när vi var bortresta.

Skrivprojekt i värmen

Redigering: Jag arbetar vidare på redigeringen och håller tidsplanen någorlunda. Nu är jag i princip igenom alla scener i den första redigeringsrundan. Har lagt till en hel del scener sedan råmanuset och hela manuset är fortfarande cirka 120 000 ord, vilket betyder att jag har lyckats ta bort mycket överflödigt.

Nästa vända påbörjas i veckan och då ska det trimmas ytterligare. Har läst eller hört att en spänningsroman gärna bör hålla sig mellan 80 000-100 000 ord så jag vill inte sticka ut med en allt för lång bok. Tror dock inte att man ska stirra sig blind på detta, det viktiga är att berätta sin historia utan överflödig text, men ändå få med allt väsentligt.

Utgivning: Just nu känner jag av någon anledning väldigt mycket sug efter att ta tag i det praktiska kring utgivningen. Kanske är det en form av prokrastinering att göra detta istället för att skriva men det finns en gräns för hur lång tid jag klarar att arbeta effektivt med de kreativa delarna. Efter 2-3 timmars redigering så behöver jag en paus från det.

I sådana pauser har jag i veckan bekantat mig med Atticus som är ett nytt skriv- och formateringsverktyg av författare, för författare. Det är en engångskostnad för inköp (för närvarande 147 USD) och sedan inga löpande kostnader. Vad jag förstår så kommer även alla kommande uppgraderingar att ingå. Tanken är att man båda kan skriva och formatera sitt manus till färdig e-bok och tryckt bok i Atticus. Det går även att importera filer från Scrivener eller Word. Jag har hittills bara testat med en Word-fil och provat att formatera och det blev så snyggt! Jag kommer åtminstone för närvarande att fortsätta skriva i Scrivener och sedan importera manuset till Atticus för formatering när det är klart.

Jag har även mailat en del med Stjärndistribution för att få en uppfattning om deras tjänster, ifall jag skulle välja att trycka en upplaga istället för att använda Print on demand. Det finns verkligen både fördelar och nackdelar med båda delarna. Ska skriva en separat post om det senare när jag har utvärderat klart. (Se https://theswedishindieauthor.com/fordelar-och-nackdelar-med-print-on-demand/)

Utbildning: Jag gör ständigt olika onlineutbildningar för att bli bättre på skrivhantverket och även på marknadsföring och utgivning (de sistnämnda kategorierna är främst från den engelsktalande indieförfattarvärlden). Nu har jag även anmält mig till en utbildning i förlagskunskap med JW Förlag. Den är på deltid i tre månader under hösten och sammanfaller med tiden när jag förhoppningsvis ska ge ut min första bok. Ska bli riktigt spännande!

Veckans inspirationskällor

  • I toppen av listan måste Podden skrivvänners senaste avsnitt om egenutgivning nämnas. Ett långt avsnitt med så bra information och inspiration till att ge ut bok på eget förlag. Jag hade ställt ett antal frågor innan avsnittet och fick alla frågor besvarade. Sedan dyker det såklart upp nya följdfrågor men jag fick med mig en hel del att fundera på. Den största funderingen det väckte var om jag ändå inte ska trycka en upplaga istället för att arbeta med Print on demand. Därav mailandet med Stjärndistribution i veckan. Kontaktade även två tryckerier för prisuppgifter men har inte fått svar än.
  • Avsnitt 640 (!) av The Creative Penn – Selling books direct with shopify är väldigt inspirerande och fick mig tyvärr att trilla ner i ett kaninhål av research kring hur man sätter upp en nätbutik med alla sina böcker, e-böcker och ljudböcker. Det kan dock vara bra att börja med att skriva klart sin första bok, så att man faktiskt har något att sälja, och det poängterar Joanna Penn på slutet av podden. Om du arbetar med din första bok så är det viktigaste att skriva klart den. Distribution löser sig senare. Ska försöka ta åt mig av det.
  • En relativt ny svensk podd som jag har lyssnat på några avsnitt är Skrivcoachens podcast. Avsnitten är runt 15 minuter vilket gör dem perfekta om man bara har en liten stund att lyssna. Upplyftande med avsnitt nummer 8 där tre vanliga myter kring vad som behövs för att lyckas som författare tas upp. Jag blir alltid lika glad när någon säger att det inte primärt är talang, utan hårt arbete och envishet, som avgör om man lyckas som författare. Talang kan man ju inte påverka, men envis och hårt arbetande tror jag att jag är. Det faller ju också tillbaka på att ha en bra rutin. En rutin som ser till att du dyker upp vid datorn dag efter dag och arbetar vidare.

Med dessa upplyftande tankar så är det dags att ta tag i dagens redigering. De allra sista scenerna. Därefter ska jag printa ut manuset igen. Se över hur den dramaturgiska kurvan ser ut nu efter omarbetning och gå igenom lektörens manuskommentarer igen. Roliga tider.

God skrivlycka i veckan!

Därför ska du använda egna ISBN

Som indieförfattare kan du välja mellan att ansöka om egna ISBN till dina böcker eller att använda ISBN från en publiceringstjänst, till exempel Publit, om du använder en sådan.

Vad är ISBN?

ISBN är det 13-siffriga nummer som står på baksidan av de flesta böcker, ovanför streckkoden. Äldre ISBN-nummer är 10-siffriga och förekommer fortfarande. För att din bok ska kunna vara sökbar och säljas hos bokhandlare (även på nätet) så krävs det att den har ISBN.

Om boken finns utgiven i olika format så ska varje enskilt format ha ett eget ISBN. Det krävs ett ISBN för pocket, ett för inbunden, ett för e-bok och ett annat för ljudbok. Det är faktiskt till och med så att om boken finns tillgänglig som e-bok i epub-format och i pdf-format så ska det vara två olika ISBN på de olika digitala formaten.

Om man gör förändringar i boken, dess titel eller format så måste den tilldelas ett nytt ISBN. Undantag om det endast handlar om korrigering av något stavfel eller liknande.

Streckkoden som presenteras i anslutning till ISBN är inget som man får samtidigt som de tilldelade ISBN-numren men den baseras på ISBN-numret. Tryckerier och publiceringstjänster hjälper ofta till att ta fram streckkoden och det går även att ta hjälp av guider på nätet hur man framställer sin egen streckkod utifrån ISBN-numret.

Jag tycker det verkar smidigt att använda publiceringstjänsten Publit för att få hjälp med streckkoden. Har inte testat det än men enligt uppgift så ska det skapas en nedladdningsbar streckkod där när man har angett sitt ISBN.

Hur ansöker man om ISBN?

I Sverige så är det ISBN Sverige som drivs av Kungliga biblioteket som ansvarar för tilldelningen av ISBN och ansökan görs enkelt på nätet.

I ansökan så fyller man i bland annat utgivare vilket antingen är du själv som privatperson, ditt företag eller ditt förlagsnamn (ifall du har ett annat förlagsnamn än namnet på ditt företag).

Det rekommenderas vid ansökan att man ansöker om så många ISBN man tror sig behöva de närmaste 2-3 åren. Nya sökanden tilldelas dock enligt uppgift normalt högst 10 ISBN vid första tillfället. Förmodligen för att säkerställa att det verkligen blir något av den planerade utgivningen.

I ansökan skriver man dels in kontaktuppgifter till utgivaren som blir sökbara i ISBN-registret och dels så anger man sina kontaktuppgifter som inte blir offentliga utan endast används för att behandla ansökan. På så vis kan man välja om man vill ange hemsida, epost-adress och telefonnummer som sökbart i ISBN-registret.

Vilket namn ska stå som utgivare?

Kontaktuppgifter och går att ändra men om man vill ändra namn på den som står som utgivare så behöver man maila och höra om det går, så det gäller att tänka till i förväg.

Jag angav först mitt företags namn som namn på utgivare, tänkt Bolagsnamn AB. Men sedan började jag leta och se hur andra gör och då insåg jag att jag ville att det skulle stå Bolagsnamn förlag (alltså förlag istället för AB). Har funderat en del över hur man löser detta eftersom jag inte vill döpa om hela företaget (många förlag heter ju annars XXX förlag AB). Jag valde att registrera ett särskilt bolagsnamn hos Bolagsverket (Bolagsnamn förlag) och maila till ISBN som var väldigt hjälpsamma och ändrade i ISBN-registret.

Jag vet inte om det här med att registrera ett särskilt företagsnamn är så som andra gör eller om det är nödvändigt, men jag tyckte det verkade lämpligt eftersom man då har en registrerad rätt att verka under det namnet. Om du funderar på att göra liknande så gör din egen research och ta inte detta som någon form av juridiskt råd.

Anledningar att ansöka om egna ISBN

Det kan verka enklare att använda de ISBN som distributionstjänsterna ofta erbjuder och det behöver inte vara fel. Men det finns argument för att istället ansöka om egna.

  • För det första, och det kanske viktigaste skälet, så står den som tilldelats ISBN-numret som utgivare i det internationella ISBN-registret.
  • Det kan som jag förstår det vara avgörande att du eller ditt eget företag står som utgivare om du vill publicera din bok i utländska försäljningskanaler, till exempel Amazon eller Kobo. Jag har läst om exempel där egenutgivna författare som publicerat på utländska plattformar och blivit ombedda att bevisa sin copyright till verket. Då är det lättare om du står som utgivare i ISBN-registret (även om det inte i sig behöver vara samma sak som att ha upphovsrätt).
  • Du har full kontroll över bokens metadata och kan ge ut den via vilka kanaler du vill.
  • I Sverige kostar det inget att ansöka om och bli tilldelad ISBN (det är annorlunda i många andra länder där det kostar pengar).

När ska man ansöka om ISBN första gången

Från ansökningsdatum så tar det cirka 10 arbetsdagar innan du får tillgång till dina tilldelade ISBN (det gick dock snabbare när jag gjorde det). Om ansökan behöver kompletteras så tar det längre tid.

Det är naturligtvis en smaksak i hur god tid man bör vara ute med sin ansökan. Om du precis har börjat skriva på din första bok så kan du gott vänta ett tag med att ansöka om ISBN.

Men det är ändå lämpligt att vara ute i relativt god tid då ISBN och streckkod ska vara med på baksidan av omslaget och därmed bör finnas när dessa ska formges.

Jag är just i processen med att anlita en omslagsdesigner och har hört mig för vilka uppgifter som behöver lämnas till ISBN Sverige när man hämtar ut sitt tilldelade ISBN, eftersom det alltså sker innan boken är helt klar. Man behöver då inte ange några särskilda uppgifter utan ISBN knyts ihop med bokens metadata när den registreras i Libris (vilket sker till exempel när något bibliotek tar emot pliktexemplar som alltid måste skickas in).

Lämna gärna kommentar om hur du har valt att göra med ISBN och namn på utgivare.

Så registrerar du ett konto hos Publit

Läs nedan hur du går tillväga för att registrera ett konto hos Publit. Publit är en enkel och smidig distributionskanal för såväl eböcker, ljudböcker och fysiska böcker.

Distribuerar du dina eböcker och ljudböcker via Publit så blir de tillgängliga både i nätbokhandeln och på streamingtjänsterna. Det är som litet förlag eller egenutgivare svårt att teckna avtal med streamingtjänsterna och de stora nätbokhandlarna och det är därmed nödvändigt att använda någon form av distributör för att nå dessa.

Som jag har skrivit om tidigare så lutar jag åt att inte trycka upp en upplaga av min första bok utan istället använda print on demand och i så fall kommer jag att använda Publit även för tryckta böcker. Den främsta anledningen är förstås att jag inte vet hur många exemplar som är rimligt att sälja och jag vill inte binda kapital.

Registrera konto i förväg

Det kostar inget att registrera ett konto och jag rekommenderar därför att du gör detta i förväg, innan du ska publicera för att bekanta dig med plattformen. Jag har själv registrerat ett användarkonto redan innan jag har en färdig bok att distribuera.

Uppgifter som behövs

Det är inte mycket uppgifter som behövs initialt. Det första steget är endast epost-adress och att välja lösenord.

Innan du fyller i detta så är det dock att rekommendera att du har klart för dig om det är du som privatperson som öppnar kontot eller om det är ett företag (till exempel ett eget aktiebolag). Om du har ambitionen att bokutgivningen ska vara mer än endast en begränsad hobby så är företag att rekommendera, enligt min mening.

Du behöver din eller företagets adress och kontaktuppgifter. Om du registrerar dig som företag så ska även organisationsnummer och momsregistreringsnummer anges. Jag har inte registrerat mig som privatperson men jag förmodar att personnummer kan komma att krävas i så fall.

Det finns ett fält där förlagsnamn kan anges. Det kan vara ett annat namn än företagets legala namn, vilket skrivs i en annan ruta. Rimligtvis så bör det som fylls i som förlagsnamn här överensstämma med vad du anger som förlagsnamn när du ansöker om ISBN.

Formuläret är enkelt men jag hade två frågor som jag var tvungen att diskutera med kundtjänsten, som var snabba med att hjälpa till.

  • Den första frågan gällde momsregistreringsnumret. Tydligen så var det en bugg i systemet så att fältet där detta skulle fyllas i var låst. Förhoppningsvis är det nu löst så att ingen annan råkar ut för det.
  • Den andra frågan gällde fältet där man fyller i företagets adress. Vid adressen finns ingen plats att fylla i företagets namn utan endast förnamn och efternamn på kontaktpersonen, vilket verkade konstigt. Förklaringen jag fick var att företagets namn redan är ifyllt på ett annat ställe och automatiskt hamnar på utskicken så det verkar vara i sin ordning, bara lite förvirrande.

Tänk på att läsa användaravtalet (finns på hemsidan och när man skapar konto) för att ha koll på villkoren.

Ytterligare att tänka på innan distribution med Publit

Innan du kan börja distribuera med Publit så behöver du ange betalningsinformation, det är dock inte nödvändigt redan vid registreringen av konto utan kan anges senare.

Du behöver även ett avtal med Bokinfo för att kunna distribuera tryckta böcker till återförsäljare. Detta eftersom återförsäljarna (både nätbokhandel och fysisk bokhandel) beställer via Bokinfo.

Alla böcker måste ha ISBN-nummer (ett nummer per format) och det kan man antingen välja att erhålla via Publit eller så kan man använda egna. Dessa går att beställa från Kungliga biblioteket, se Därför ska du använda egna ISBN för ytterligare information. Om du väljer att ha dina egna ISBN så står du (eller ditt förlag) som utgivare och i annat fall är det registrerat som att Publit är utgivare.

Det var allt för den här gången!

Veckans skrivinspiration – ett litet steg i taget

Att skriva en bok är ett projekt som tar både tid och kraft. Vissa dagar är det lätt och inspirationen flödar. Andra dagar verkar mållinjen, att stå med en färdig bok, oändligt långt borta. Stundtals verkar det rent utav omöjligt. Särskilt någonstans i mitten så är det många som tappar sugen, det har jag själv upplevt och har förstått genom poddar och samtal att även andra är med om. Till och med rutinerade författare.

Ni som har läst tidigare inlägg vet att jag har ett färdigt råmanus sedan i våras. Redigeringen har tagit betydligt längre tid än vad jag först trodde. Det är inte bara meningar som ska putsas upp utan även delar av själva storyn ändras, stryks, tajtas till och adderas. När jag sitter med det så älskar jag det för det mesta. Det svåraste är att hantera funderingarna som uppkommer när jag inte arbetar med manuset. Kommer det någonsin att bli klart? Blir det bra?

Rent logiskt så kommer det förstås att bli klart någon gång. Likt en snigel fortsätter jag en liten bit i taget och skriver vidare dag efter dag. Till slut är alla scener genomgångna, redigerade och polerade, det gäller bara att hålla i och lita på processen. Ser redan fram emot att börja med nästa bok. Då kommer jag ännu mer att kunna förlita mig på att processen fungerar — har det gått en gång så kommer det att fungera även nästa gång!

Känns det ibland som att ditt manus blir färdigställt i snigelfart?

Månadens skrivprojekt

Det har varit semester och skrivtid, men det innebär även familjetid. För att klara att skriva varje dag så har jag gått upp tidigt på morgonen (precis som under terminerna med andra ord) och sedan ägnat mig åt andra obligatoriska semesteraktiviteter. Jag hade gärna lagt fyra timmar om dagen på att skriva men det har snarare blivit en-två timmar om dagen. Får helt enkelt vara nöjd med det.

Jag har satt upp en detaljerad plan för att ta manuset helt i mål till början av oktober då det ska lämnas till redaktör. Befinner mig i skrivande stund på scen 47 av cirka 88 scener. Efter att samtliga scener är genomgångna med avseende på att de följer en röd tråd och bokens tema så printar jag ut igen för läsning och fix av detaljer som till exempel att bättra på miljöerna, dialogen, karaktärernas trovärdighet och gestaltning.

Utöver själva skrivandet så har jag under sommaren varit i kontakt med omslagsdesigner. Efter några vändor så har vi nu landat i ett omslag som jag är väldigt nöjd med och hoppas kunna dela inom kort.

Veckans inspirationskällor

  • Böcker! För min del så innebär sommaren mindre poddlyssnande än vanligt men desto mer nöjesläsning. Har vältrat mig i både feelgood och spänningsromaner. Då och då har jag fört läsdagbok och noterat hur författarna skapat en viss känsla eller gestaltat på ett bra sätt, för att lära mig och applicera i mitt eget skrivande. Men mest av allt har jag läst för att det är underhållande och ger mig avkoppling.
  • How to make a living with your writing av Joanna Penn kom hem i brevlådan, efter lång väntetid, strax innan semestern. Det är inspirerande att se hur andra lyckas leva på sitt skrivande och hämta tips kring olika intäktsströmmar från böcker och annat.
  • The Write Practice nyhetsbrev är verkligen inspirerande med bra tips för att utveckla ditt skrivande, oavsett om du är nybörjare eller erfaren. Just nu (augusti 2022) bjuder de på en kort fri kurs som jag just har startat. Kan varmt rekommenderas.
  • Positiv feedback är riktigt bra för inspirationen. Jag har fått tillbaka kommentarer på de scener som skickades en andra vända till lektören nu. Så skönt att höra att jag är på rätt spår och att manuset har utvecklats i helt rätt riktning. Rekommenderar verkligen att arbeta med en lektör ifall du är ny i skrivandet och har möjlighet. Även feedback från testläsare ger förstås bra inspiration och vägledning.
  • Höstplaner — att sätta upp planer för hösten är en inspirationskälla och jag kommer ägna en hel dag åt det under kommande vecka. Några saker som står på listan:
    • Bli klar med redigeringen
    • Skriva baksidestexten till omslaget
    • Sätta upp min författarhemsida
    • Upprätta avtal med Bokinfo och fördjupa mig i hur man publicerar på Publit där jag redan har satt upp ett konto
    • Hitta korrekturläsare (som ska läsa efter att manuset kommer tillbaka från redaktör)
    • Sättning av inlaga
    • Synopsis till del två och tre av böckerna
    • Skriva klart läsarmagnet i form av en novell som utspelar sig några år innan boken (synopsis till denna är redan klar)

“You know how you know if you´re a real writer? You write. That´s it.”

Citat från kursen How to write a great book without getting stuck (The Write Practice)

Det verkar som att jag kommer ha fullt upp hela hösten ser jag när jag läser ovanstående. Tar en sak i taget för att inte känna mig allt för överväldigad av allt som ska ordnas.

Hur ser dina höstplaner ut?

God skrivlycka och på återseende nästa vecka!

Veckans skrivinspiration – Utskrift av manus

Jag tror att det var genom The Creative Penn som jag första gången hörde tipset att skriva ut manuset inför redigeringen. Vilken skillnad det gör att se sin text på papper istället för på skärmen!

Svårt att förklara exakt på vilket sätt det blir annorlunda men för mig är det ett sätt att få distans till texten och se på den med nya ögon. Fördelarna är bland annat:

  • Manuset blir mer likt en bok och hjärnan (åtminstone min) läser på ett annat sätt då.
  • Du blir mindre blind för dina egna misstag och kan hitta konstiga meningsbyggnader och syftningsfel som du inte upptäckt tidigare.
  • Det är lätt att bläddra fram och tillbaka för att se att det som står på sidan 19 hänger ihop med vad som sedan står på sidan 33.
  • Det är lätt att skriva noteringar i marginalen. Du kommer ofta på nya saker och ser saker ur ett nytt perspektiv när du jobbar för hand.
  • Det är motiverande att se texten i tryck, även om den inte är klar.

Veckans skrivprojekt

Slutspurten av redigering av utlandsscenerna pågår den här veckan och föregående vecka vilket inte lämnar så mycket tid över till andra skrivprojekt.

Har dock arbetat med att göra en kort synopsis till fortsättningen av boken. Det ska bli tre delar i samma serie och även om del två och tre inte kommer vara klara när den första boken släpps så vill jag ha den övergripande storyn på plats. Detta för att inte missa chansen att lägga ut planteringar i den första boken.

Jag har även i veckan registrerat konto på Publit eftersom det lutar åt att jag ska använda dem för tryck och distribution. De har avtal med de stora streamingtjänsterna så boken blir tillgänglig även där vilket är viktigt eftersom cirka en miljon svenskar har prenumeration på ljudbokstreaming.

I slutet av den här veckan så ska jag skicka delar av det omskrivna manuset till lektör och sedan är det dags att fortsätta med övriga scener. Jag ska även skicka material till omslagsdesignern och komma överens om fortsättningen på det arbetet. Bland annat så vill designern veta vilken känsla jag vill förmedla med omslaget och det är en del förarbete att lägga ner kring detta.

Inspirationskällor

Med semestertider borde man ha mycket tid att läsa och lyssna på inspirationskällor men senaste veckan har varit mindre av den varan än vanligt. Det har blivit mer fokus på andra aktiviteter som inte har med skrivande att göra vilket också kan ge inspiration. Till exempel så tycker jag att båtturen i helgen och de fantastiska vyerna gav inspiration till massor av nya historier som jag skriver upp och sparar till framtiden.

Vem vet vad som gömmer sig i vattenbrynet under träden

Några inspirationskällor under veckan har varit:

  • Skrivarpodden – Om att komma i mål: Känns som att detta passar bra eftersom jag arbetar med slutfasen men trots det känner att det är långt kvar till en färdig bok.
  • Gestaltningsbibel i tre delar – hjälper mig i redigeringen eftersom jag måste arbeta mer med gestaltning. Det finns plats för egna noteringar och jag passar på att skriva in egna uttryck till respektive känsla allt eftersom jag arbetar.
  • Förra veckans romankurs med Frida Skybäck och EasyWrite. Två kvällar förra veckan satt jag bänkad framför datorn och lät mig inspireras. Frida är kunnig, pedagogisk och inspirerande och jag var väldigt sugen på att anmäla mig till den stora romankursen hon håller under hösten. Var ändå tvungen att begränsa mig eftersom tiden inte riktigt räcker till.

Vad har inspirerat dig den senaste tiden?

God skrivlycka i veckan!