Etikettarkiv: Utgivning

Så fungerar Bokinfo

Vad är Bokinfo och hur fungerar det? Om du inte tidigare har gett ut böcker eller arbetar inom förlagsbranschen så är det sannolikt att du inte har hört talas om Bokinfo. Det hade i alla fall inte jag innan jag började undersöka hur man ger ut och distribuerar böcker. Här sammanfattar jag det jag har lärt mig om Bokinfo hittills och mina reflektioner kring hur man kan lägga upp distributionen.

Bokinfo är en del i distributionskedjan om du vill sälja tryckta böcker via återförsäljare

Bokinfo är en viktig del i distributionskedjan om du vill sälja tryckta böcker i Sverige. Såväl nätbokhandeln (till exempel Adlibris) som fysiska bokhandlare lägger som jag förstår det enbart beställningar via Bokinfo. Därmed är det nödvändigt att din bok finns registrerad där för att de ska ta in den. Detsamma gäller för biblioteken.

Om du endast planerar att sälja boken via din egen hemsida och egna kontakter så behöver du därmed inte vara registrerad hos Bokinfo.

Om du enbart vill sälja e-böcker och ljudböcker så går det också att nå återförsäljare utan att vara registrerad hos Bokinfo, till exempel via Publit.

Sammanfattningsvis kan man säga att om du vill nå ut med din tryckta bok i Sverige så bör den registreras i Bokinfo.

Hur får man sin bok registrerad hos Bokinfo och vad kostar det?

Det är inte komplicerat att registrera sin bok hos Bokinfo. Det finns ett formulär på hemsidan, se länk, som fylls i. Därefter signeras ett avtal som kommer via mail.

Om du anlitar Stjärndistribution så hjälper de till med registreringen. Jag kommer göra detta och funderade på hur det då blir med e-böcker eller om jag har andra böcker som inte går via Stjärndistribution. Det är inga problem då du själv kommer ha kontrollen över kontot hos Bokinfo även om Stjärndistribution hjälper till att sätta upp det.

Det är en avgift (för närvarande 700 kronor) för att ansluta sig till Bokinfo och sedan är det en mindre avgift per ISBN som registreras. Om man går via Stjärndistribution så faktureras detta från dem, annars kommer fakturan från Bokinfo.

Vilken information om boken registreras i Bokinfo

Det är en hel del information som ska registreras. Självklart ska bokens titel, förlagets namn och ISBN anges. Men det finns även fält för sökord och åldersgrupp, huruvida boken ska vara med på bokrean etcetera. Se vidare här vilka fält som ska fyllas i.

Räcker det med att finnas hos Bokinfo för att boken ska distribueras?

Det här med distribution av böcker är inte helt lätt innan man har satt sig in i det, särskilt eftersom det finns många alternativ.

Jag skulle säga att det normalt sett inte räcker med att du har registrerat din bok hos Bokinfo. Det innebär bara att din bok är sökbar och finns i databasen. Någon måste även se till att faktiskt packa och skicka böckerna som beställs. Här kommer distributörerna in i bilden.

Först och främst måste du välja om du vill anlita en distributör eller distribuera själv. Att anlita en distributör kostar visserligen pengar men det är ofta nödvändigt för att kunna sälja din bok i alla kanaler, eftersom många bokhandlare inte tecknar avtal med mindre förlag och egenutgivare. De vill inte ha inleveranser från hundratals olika små förlag och därför använder de några större distributörer. Det ger dem även en förutsägbarhet i hur lång tid leveranserna tar och exakt när de kan förvänta sig att erhålla en bok som är beställd.

De två vanligaste distributörerna, som jag har sett närmare på, är Stjärndistribution och Förlagssystem. Båda har lösningar i form av kommissionsavtal som passar för dig som är ny utgivare och inte vet hur mycket böcker du kommer sälja. I princip blir det då ingen fast månadskostnad utan istället så tar de en högre procentsats på sålda böcker (för närvarande 20%). Det finns även andra former av avtal där det blir en månadskostnad men lägre procentsats på sålda böcker.

Jag kommer efter utvärdering att välja Stjärndistribution. Eftersom jag vill att de lagerhåller boken på pallplats så kommer det kosta 128 kronor i månaden vilket känns överkomligt. Om man vill slippa den månadsavgiften så ingår det endast en hyllplats där det ryms runt 50 böcker. Registreringen av nya böcker till Bokinfo görs då som jag förstår det i Stjärndistributions system (detta gör man själv) och exporteras därifrån till Bokinfo.

Det fina är att när man väl har lagt upp boken i Bokinfo så blir det synlig som kommande bok och går att bevaka hos nätbokhandeln. Hur coolt är inte det?

5 saker att tänka på om du vill ge ut din bok på eget förlag

Funderar du på att ge ut en bok på eget förlag? Här kommer fem områden som du bör fundera kring i god tid innan det är dags för boksläpp!

Vilken är din målsättning med att ge ut boken?

Att skriva och ge ut en bok är hårt arbete. Det kräver envishet, tid, pengar och ett visst mått av mod. För att det ska vara värt allt arbete du lägger ner så är det bra att redan från början fundera på varför du gör det här.

Kanske är din målsättning att så småningom kunna försörja dig på ditt skrivande eller så vill du “bara” skriva en enda bok

Kanske drömmer du om att se din bok på hyllorna i bokhandeln eller vinna ett litterärt pris. Många väljer att skriva en bok för att få andra uppdrag, till exempel om du föreläser inom ett specifikt område så kan en bok i ämnet ge dig fler föreläsningsuppdrag och ökad uppmärksamhet. Oavsett vad just din målsättning är så är det bra att ha den definierad.

Du kan alltid ändra mål längs vägen men när det känns tufft, och det gör det ibland, så är det bra att ha något att hålla sig i.

I vilken form ska du bedriva verksamheten?

Det här är en för många mer tråkig och teknisk fråga men det är ändå värt att tänka på innan din bok är klar.

I vilken form ska du bedriva verksamheten? Om det enbart är en hobby och detta är din enda bok så är det i princip (under vissa förutsättningar) möjligt att ge ut den som privatperson och deklarera inkomsterna som hobbyinkomst (beskattas som lön). Har du en ambition att tjäna pengar på ditt skrivande och förväntar dig att skriva mer än en bok så är det enligt min mening bättre, och ofta nödvändigt, att starta ett företag. En enskild firma eller aktiebolag fungerar bra. För den som behöver hjälp att reda ut skillnaderna samt fördelar och nackdelar mellan olika företagsformer så har Företagarna och Verksamt samt Bolagsverket en hel del skrivet på ämnet.

Eftersom Bolagsverket och Skatteverket har relativt långa handläggningstider (kan vara över en månad) så är det bra att skicka in ansökningar i god tid innan det är dags för tryck av boken. Du kanske till exempel vill vara säker på vilket namn ditt förlag kommer ha för att kunna göra klart tryckfilerna.

Vad har du för budget för bokutgivningen?

Kostnaden för att ge ut en bok kan variera från några tusenlappar till, ja, i princip hur mycket som helst. Det beror helt på vilken nivå du vill och kan lägga dig på.

Om du gör allt själv; redigering, omslag, korrekturläsning och sättning så blir det förstås billigare och då kan man komma undan med en låg budget. Å andra sidan så är det större risk att din bok inte blir så bra som den skulle kunna ha blivit med professionell hjälp på något av områdena.

Eftersom det inte är lätt att sälja böcker och särskilt inte som ny författare på eget förlag, så skulle jag personligen aldrig låna pengar eller satsa alla besparingar på en bokutgivning. Det är alldeles för hög risk.

Jag har köpt in de tjänster som jag anser att jag har råd med och som ger högst värde för pengarna för min del. Till exempel omslag och språkgranskning. Sättningen ska jag försöka göra själv med hjälp av Atticus men om det inte blir bra så kommer jag i nödfall att betala någon även för detta. Det viktiga är att ta hänsyn till sina ekonomiska förutsättningar och att vara realistisk kring hur mycket din bok kommer att sälja. Oftast så är svaret att man inte vet i förväg om den kommer sälja i noll eller tiotusen exemplar. Jag räknar med att det kommer krävas en hel del arbete för att sälja de 1000 exemplar jag trycker upp av min första bok. Ju fler böcker man har i sin back-list, desto lättare går det. I alla fall om det finns läsare som gillar de tidigare böckerna.

Min bild är att det är större chans att boken blir riktigt bra och professionell om man är beredd att lägga en del pengar på utgivningen, men jag tycker inte att man ska avstå från att ge ut en bok som man verkligen tror på, på grund av kostnaden. Då är det bättre att spara tills man har råd och/eller se till att få ner kostnaden till en rimlig nivå, till exempel genom att använda testläsare istället för lektör och redaktör eller göra omslaget själv. Du har troligtvis en viss uppfattning om vilka dina styrkor och svagheter är. Om du är dyslektiker så är det ingen bra idé att snåla in på språkgranskningen. Om du är grafisk designer till vardags så kan du troligtvis göra ditt eget omslag. Och så vidare.

Hur ska boken distribueras?

Om du gav ut bok på eget förlag för tio år sedan så var möjligheterna att distribuera boken ytterst begränsade. Idag, 2022, är verkligheten en helt annan. E-böcker och ljudböcker är lika viktiga som den tryckta boken och möjligheterna är näst intill oändliga.

Som indieförfattare med eget förlag så är det svårt att komma in i sortimentet hos till exempel Akademibokhandeln. Du kan lägga tid på att bearbeta lokala bokhandlare för att de ska ta in din bok men för min del är det är tveksamt om det är det mest effektiva sättet att nå ut. Åtminstone om du inte tycker att det är roligt att åka runt och göra just det. Nätbokhandeln och streamingtjänsterna är betydligt lättare att komma in på och det är där stor del av försäljningen och konsumtionen sker idag. För att finnas hos nätbokhandeln och på streamingtjänster så måste du ha någon form av distributionsavtal. Ingen av de stora aktörerna tecknar, mig veterligen, separata avtal med mikroförlag så du får istället gå via till exempel Publit, Stjärndistribution, Förlagssystem eller liknande. Se även denna artikel från Boktugg 2021.

För att boken ska bli tillgänglig i svenska nätbokhandeln och även fysiska bokhandlare i Sverige så behöver förlaget (eller du) utöver att ha en distributör, även ha avtal med Bokinfo.

Utländska aktörer som Amazon och Kobo tecknar däremot avtal direkt med författaren så vill du finnas där är det bara att ladda upp böckerna. Andra utländska aktörer som distribuerar böcker till hundratals försäljare och är värda att kolla in är Ingram Spark och Draft2Digital.

En viktig fråga att ta ställning till är förstås om du ska trycka upplaga eller använda print on demand (vilket innebär att ett exemplar trycks först när någon beställer). Se även Fördelar och nackdelar med print on demand för mina resonemang kring detta.

Hur ska boken marknadsföras?

Många vill ha ett stort förlag för att slippa ta hand om marknadsföringen av boken själva. Men det fungerar inte riktigt så längre enligt min förståelse. Självklart har de stora förlagen bra kanaler och kan hjälpa din bok att synas, men att själv arbeta med att marknadsföra sin bok är viktigt oavsett om du är indieförfattare eller utgiven på traditionellt förlag. Jag lyssnade nyss på ett intressant resonemang som bekräftar detta i Skrivcoachens podcast, nummer 10.

Jag prenumererar på åtskilliga nyhetsbrev och lyssnar på poddar om hur man marknadsför sina böcker. Läser även böcker och blogginlägg på ämnet. Det är minst sagt lätt att bli överväldigad.

Här tror jag mycket på att göra det som känns lättast, åtminstone om du som många andra känner ett visst motstånd eller obehag mot att marknadsföra dina böcker. Om du är extrovert och tycker det är fantastiskt kul att vara ute på mässor och träffa läsare ansikte mot ansikte så gör du det. Om du hellre arbetar online med annonser så gör du det. Använd den plattform i sociala medier som du känner dig mest bekväm med och som du tycker är roligast. Då blir motståndet så lågt som möjligt.

Anledningen att du överhuvud taget gör detta är förhoppningsvis att du älskar det. Annars finns det många enklare saker att ägna sin tid åt.

Fördelar och nackdelar med print on demand

Som jag skrev i ett tidigt inlägg så har jag från början varit inställd på att arbeta med print on demand. Jag är som ni vet ett stort fan av podden The Creative Penn och där rekommenderas print on demand eftersom det är smidigt och risken för att sitta med ett stort osäljbart lager elimineras. Dessutom så har den författaren en dålig erfarenhet av att trycka en stor upplaga som hon inte lyckades sälja. Det var dock runt 2009 och det fanns inte distributionsmöjligheter på samma sätt som det finns idag så spelplanen och förutsättningarna att sälja sina böcker har ändrats väsentligt sedan dess.

Senaste veckorna så har jag tänkt om och har nu bestämt mig för att trycka en upplaga. Nedan presenterar jag anledningarna till detta och de fördelar och nackdelar som jag har tagit hänsyn till i utvärderingen.

Fördelar

Nedan beskrivs de främsta fördelarna som jag ser med print on demand och hur jag resonerar kring dem.

Låg initial investering – låg risk: Detta är kanske den största fördelen med print on demand. Som ny indieförfattare så är medlen oftast begränsade och du vill kanske inte göra ett stort utlägg för att trycka en upplaga. Att trycka upp 1000 exemplar i mjukband kostar ofta någonstans runt 20 000-30 000 kronor* enligt mina efterforskningar. Pocket är något billigare och inbunden bok är dyrare. Priset beror på antal sidor, papperskvalitet, laminering och annat och kan säkert bli högre eller lägre än ovan också. Trycker man färre böcker, till exempel 500 exemplar så blir styckkostnaden så pass mycket högre att den totala prislappen för upplagan endast blir cirka 20-30% lägre än om man trycker 1000 exemplar. Med print on demand slipper man denna investering och böcker trycks varefter de beställs av läsare. Ingen risk att bli sittande med ett lager som inte går att sälja. Dessutom – om det skulle visa sig vara något fel i boken så är det lättare att rätta till, bara att korrigera och ladda upp en ny tryckfil (om det är en mindre justering, större justeringar kräver nytt ISBN).

Ingen kostnad för lagerhållning: De flesta vill inte ha en pall med 1000 böcker i vardagsrummet och ägna dagarna åt att packa böcker. Det behöver man som tur är inte heller göra, även om du trycker en upplaga. Däremot så uppstår en kostnad för lagerhållning av böcker hos någon av de distributörer som finns. Stjärndistribution och Förlagssystem är de vanligaste enligt min förståelse och de erbjuder båda smidiga helhetslösningar. Denna kostnad slipper du med print on demand eftersom boken då trycks och distribueras direkt till slutkund.

Enkelt och smidigt: I början när jag tänkte använda Publit både för distribution av e-böcker och ljudböcker såväl som för print on demand så var ett av argumenten att det var väldigt enkelt och smidigt. Du behöver inte teckna avtal med tryckeri och med någon annan för lagerhållning samt distribution. Bara att ladda upp en fil på ett ställe och så tar de hand om både tryck och distribution. Dessutom så har Publit en enkel lösning om du vill sälja boken direkt via din hemsida, utöver andra kanaler. Nu när jag ska trycka en upplaga så har jag lagt en hel del tid på att undersöka tryckerier och vilket lagerhållningsavtal som passar bäst. Det krävs lite mer jobb för att trycka en upplaga.

Behöver inte uppskatta antal: När du släpper din första bok är det väldigt svårt att uppskatta rimligt antal sålda exemplar. Är det 10 exemplar, 1000 exemplar eller rent av 10000 exemplar? Jag tror på att räkna lågt för att inte bli besviken. Trots det så har jag ändå landat i att 1000 exemplar är en bra upplaga, inte för att jag nödvändigtvis tror att det är så många jag säljer, utan för att få ner styckkostnaden. Fördelen med print on demand är att du inte behöver försöka dig på en uppskattning, det blir så många som efterfrågas.

Nackdelar

Nedan beskrivs de främsta nackdelarna som jag ser med print on demand och hur jag resonerar kring dem.


Hög kostnad per bok: Den självklara nackdelen med print on demand. Kostnaden per bok blir hög, vilket inte är så konstigt eftersom man inte har några skalfördelar. Jag var beredd att ha mindre marginal per bok givet de fördelar som finns men ändrade mig när jag insåg hur stor skillnaden blir. När jag undersökte hur det skulle bli för mig så visade det sig att kostnaden var mer än tre gånger så hög per bok jämfört med om jag trycker en upplaga på 1000 exemplar.

Färre valmöjligheter avseende format: Detta är den andra nackdelen som fick mig att tänka om och välja att trycka upplaga. Jag ville ha formatet Danskt Band, vilket är mjukband med flikar. Det alternativet gick inte att välja med den print on demand-tjänst jag ville använda. Det finns även andra begränsningar kring val av papper, format och omslag vilket gör att kvalitén kan upplevas som lägre. Givet de alternativ som jag har undersökt så kommer jag att få en något snyggare bok till en lägre kostnad per bok om jag trycker upplaga istället för print on demand.

Längre leveranstid: Om boken finns tryckt och färdig för distribution så blir leveranstiden till slutkund ofta kortare än om boken ska tryckas först. Dessutom så är det lättare att beställa hem en låda med böcker för signering och annat när de redan finns tryckta. Jag vet dock att det finns print on demand-lösningar utomlands med leveranstid till kund på bara en dag. Jag är faktiskt osäker på hur lång leveranstid det är för till exempel Publit och det här är inte en jättestor fråga för min del.

Så här tänker jag avseende print on demand vs. upplaga

Som beskrivet ovan så kommer jag trycka en upplaga på 1000 böcker som start. De främsta anledningarna till detta är kostnaden per bok och att det ger mig möjlighet att välja det format jag helst vill ha samt med en snygg laminering. Nackdelen att jag måste lägga ut pengar med risk för att inte sälja alla exemplaren kan jag leva med.

Ifall upplagan säljer slut och jag bedömer det osannolikt att ytterligare en upplaga behövs så kan jag tänka mig att övergå till print on demand i ett senare skede. Bättre att ha print on demand än att boken inte finns tillgänglig alls. Om jag inte hade ekonomiska möjligheter att trycka en upplaga så skulle jag också välja print on demand.

*exklusive moms på ett svenskt tryckeri

Veckans skrivinspiration – rutiner

Är det bara jag eller finns det något skönt i att komma tillbaka till de vanliga rutinerna efter sommarlovet? Jag tror inte att jag är helt ensam om att känna så.

Senaste veckan har jag mestadels varit hemma med familjen och så smått börjat förbereda för skolstart och jobbstart. Det har inneburit att det har varit lättare att hålla skrivschemat än tidigare under sommaren när vi var bortresta.

Skrivprojekt i värmen

Redigering: Jag arbetar vidare på redigeringen och håller tidsplanen någorlunda. Nu är jag i princip igenom alla scener i den första redigeringsrundan. Har lagt till en hel del scener sedan råmanuset och hela manuset är fortfarande cirka 120 000 ord, vilket betyder att jag har lyckats ta bort mycket överflödigt.

Nästa vända påbörjas i veckan och då ska det trimmas ytterligare. Har läst eller hört att en spänningsroman gärna bör hålla sig mellan 80 000-100 000 ord så jag vill inte sticka ut med en allt för lång bok. Tror dock inte att man ska stirra sig blind på detta, det viktiga är att berätta sin historia utan överflödig text, men ändå få med allt väsentligt.

Utgivning: Just nu känner jag av någon anledning väldigt mycket sug efter att ta tag i det praktiska kring utgivningen. Kanske är det en form av prokrastinering att göra detta istället för att skriva men det finns en gräns för hur lång tid jag klarar att arbeta effektivt med de kreativa delarna. Efter 2-3 timmars redigering så behöver jag en paus från det.

I sådana pauser har jag i veckan bekantat mig med Atticus som är ett nytt skriv- och formateringsverktyg av författare, för författare. Det är en engångskostnad för inköp (för närvarande 147 USD) och sedan inga löpande kostnader. Vad jag förstår så kommer även alla kommande uppgraderingar att ingå. Tanken är att man båda kan skriva och formatera sitt manus till färdig e-bok och tryckt bok i Atticus. Det går även att importera filer från Scrivener eller Word. Jag har hittills bara testat med en Word-fil och provat att formatera och det blev så snyggt! Jag kommer åtminstone för närvarande att fortsätta skriva i Scrivener och sedan importera manuset till Atticus för formatering när det är klart.

Jag har även mailat en del med Stjärndistribution för att få en uppfattning om deras tjänster, ifall jag skulle välja att trycka en upplaga istället för att använda Print on demand. Det finns verkligen både fördelar och nackdelar med båda delarna. Ska skriva en separat post om det senare när jag har utvärderat klart. (Se https://theswedishindieauthor.com/fordelar-och-nackdelar-med-print-on-demand/)

Utbildning: Jag gör ständigt olika onlineutbildningar för att bli bättre på skrivhantverket och även på marknadsföring och utgivning (de sistnämnda kategorierna är främst från den engelsktalande indieförfattarvärlden). Nu har jag även anmält mig till en utbildning i förlagskunskap med JW Förlag. Den är på deltid i tre månader under hösten och sammanfaller med tiden när jag förhoppningsvis ska ge ut min första bok. Ska bli riktigt spännande!

Veckans inspirationskällor

  • I toppen av listan måste Podden skrivvänners senaste avsnitt om egenutgivning nämnas. Ett långt avsnitt med så bra information och inspiration till att ge ut bok på eget förlag. Jag hade ställt ett antal frågor innan avsnittet och fick alla frågor besvarade. Sedan dyker det såklart upp nya följdfrågor men jag fick med mig en hel del att fundera på. Den största funderingen det väckte var om jag ändå inte ska trycka en upplaga istället för att arbeta med Print on demand. Därav mailandet med Stjärndistribution i veckan. Kontaktade även två tryckerier för prisuppgifter men har inte fått svar än.
  • Avsnitt 640 (!) av The Creative Penn – Selling books direct with shopify är väldigt inspirerande och fick mig tyvärr att trilla ner i ett kaninhål av research kring hur man sätter upp en nätbutik med alla sina böcker, e-böcker och ljudböcker. Det kan dock vara bra att börja med att skriva klart sin första bok, så att man faktiskt har något att sälja, och det poängterar Joanna Penn på slutet av podden. Om du arbetar med din första bok så är det viktigaste att skriva klart den. Distribution löser sig senare. Ska försöka ta åt mig av det.
  • En relativt ny svensk podd som jag har lyssnat på några avsnitt är Skrivcoachens podcast. Avsnitten är runt 15 minuter vilket gör dem perfekta om man bara har en liten stund att lyssna. Upplyftande med avsnitt nummer 8 där tre vanliga myter kring vad som behövs för att lyckas som författare tas upp. Jag blir alltid lika glad när någon säger att det inte primärt är talang, utan hårt arbete och envishet, som avgör om man lyckas som författare. Talang kan man ju inte påverka, men envis och hårt arbetande tror jag att jag är. Det faller ju också tillbaka på att ha en bra rutin. En rutin som ser till att du dyker upp vid datorn dag efter dag och arbetar vidare.

Med dessa upplyftande tankar så är det dags att ta tag i dagens redigering. De allra sista scenerna. Därefter ska jag printa ut manuset igen. Se över hur den dramaturgiska kurvan ser ut nu efter omarbetning och gå igenom lektörens manuskommentarer igen. Roliga tider.

God skrivlycka i veckan!

Därför ska du använda egna ISBN

Som indieförfattare kan du välja mellan att ansöka om egna ISBN till dina böcker eller att använda ISBN från en publiceringstjänst, till exempel Publit, om du använder en sådan.

Vad är ISBN?

ISBN är det 13-siffriga nummer som står på baksidan av de flesta böcker, ovanför streckkoden. Äldre ISBN-nummer är 10-siffriga och förekommer fortfarande. För att din bok ska kunna vara sökbar och säljas hos bokhandlare (även på nätet) så krävs det att den har ISBN.

Om boken finns utgiven i olika format så ska varje enskilt format ha ett eget ISBN. Det krävs ett ISBN för pocket, ett för inbunden, ett för e-bok och ett annat för ljudbok. Det är faktiskt till och med så att om boken finns tillgänglig som e-bok i epub-format och i pdf-format så ska det vara två olika ISBN på de olika digitala formaten.

Om man gör förändringar i boken, dess titel eller format så måste den tilldelas ett nytt ISBN. Undantag om det endast handlar om korrigering av något stavfel eller liknande.

Streckkoden som presenteras i anslutning till ISBN är inget som man får samtidigt som de tilldelade ISBN-numren men den baseras på ISBN-numret. Tryckerier och publiceringstjänster hjälper ofta till att ta fram streckkoden och det går även att ta hjälp av guider på nätet hur man framställer sin egen streckkod utifrån ISBN-numret.

Jag tycker det verkar smidigt att använda publiceringstjänsten Publit för att få hjälp med streckkoden. Har inte testat det än men enligt uppgift så ska det skapas en nedladdningsbar streckkod där när man har angett sitt ISBN.

Hur ansöker man om ISBN?

I Sverige så är det ISBN Sverige som drivs av Kungliga biblioteket som ansvarar för tilldelningen av ISBN och ansökan görs enkelt på nätet.

I ansökan så fyller man i bland annat utgivare vilket antingen är du själv som privatperson, ditt företag eller ditt förlagsnamn (ifall du har ett annat förlagsnamn än namnet på ditt företag).

Det rekommenderas vid ansökan att man ansöker om så många ISBN man tror sig behöva de närmaste 2-3 åren. Nya sökanden tilldelas dock enligt uppgift normalt högst 10 ISBN vid första tillfället. Förmodligen för att säkerställa att det verkligen blir något av den planerade utgivningen.

I ansökan skriver man dels in kontaktuppgifter till utgivaren som blir sökbara i ISBN-registret och dels så anger man sina kontaktuppgifter som inte blir offentliga utan endast används för att behandla ansökan. På så vis kan man välja om man vill ange hemsida, epost-adress och telefonnummer som sökbart i ISBN-registret.

Vilket namn ska stå som utgivare?

Kontaktuppgifter och går att ändra men om man vill ändra namn på den som står som utgivare så behöver man maila och höra om det går, så det gäller att tänka till i förväg.

Jag angav först mitt företags namn som namn på utgivare, tänkt Bolagsnamn AB. Men sedan började jag leta och se hur andra gör och då insåg jag att jag ville att det skulle stå Bolagsnamn förlag (alltså förlag istället för AB). Har funderat en del över hur man löser detta eftersom jag inte vill döpa om hela företaget (många förlag heter ju annars XXX förlag AB). Jag valde att registrera ett särskilt bolagsnamn hos Bolagsverket (Bolagsnamn förlag) och maila till ISBN som var väldigt hjälpsamma och ändrade i ISBN-registret.

Jag vet inte om det här med att registrera ett särskilt företagsnamn är så som andra gör eller om det är nödvändigt, men jag tyckte det verkade lämpligt eftersom man då har en registrerad rätt att verka under det namnet. Om du funderar på att göra liknande så gör din egen research och ta inte detta som någon form av juridiskt råd.

Anledningar att ansöka om egna ISBN

Det kan verka enklare att använda de ISBN som distributionstjänsterna ofta erbjuder och det behöver inte vara fel. Men det finns argument för att istället ansöka om egna.

  • För det första, och det kanske viktigaste skälet, så står den som tilldelats ISBN-numret som utgivare i det internationella ISBN-registret.
  • Det kan som jag förstår det vara avgörande att du eller ditt eget företag står som utgivare om du vill publicera din bok i utländska försäljningskanaler, till exempel Amazon eller Kobo. Jag har läst om exempel där egenutgivna författare som publicerat på utländska plattformar och blivit ombedda att bevisa sin copyright till verket. Då är det lättare om du står som utgivare i ISBN-registret (även om det inte i sig behöver vara samma sak som att ha upphovsrätt).
  • Du har full kontroll över bokens metadata och kan ge ut den via vilka kanaler du vill.
  • I Sverige kostar det inget att ansöka om och bli tilldelad ISBN (det är annorlunda i många andra länder där det kostar pengar).

När ska man ansöka om ISBN första gången

Från ansökningsdatum så tar det cirka 10 arbetsdagar innan du får tillgång till dina tilldelade ISBN (det gick dock snabbare när jag gjorde det). Om ansökan behöver kompletteras så tar det längre tid.

Det är naturligtvis en smaksak i hur god tid man bör vara ute med sin ansökan. Om du precis har börjat skriva på din första bok så kan du gott vänta ett tag med att ansöka om ISBN.

Men det är ändå lämpligt att vara ute i relativt god tid då ISBN och streckkod ska vara med på baksidan av omslaget och därmed bör finnas när dessa ska formges.

Jag är just i processen med att anlita en omslagsdesigner och har hört mig för vilka uppgifter som behöver lämnas till ISBN Sverige när man hämtar ut sitt tilldelade ISBN, eftersom det alltså sker innan boken är helt klar. Man behöver då inte ange några särskilda uppgifter utan ISBN knyts ihop med bokens metadata när den registreras i Libris (vilket sker till exempel när något bibliotek tar emot pliktexemplar som alltid måste skickas in).

Lämna gärna kommentar om hur du har valt att göra med ISBN och namn på utgivare.

Så registrerar du ett konto hos Publit

Läs nedan hur du går tillväga för att registrera ett konto hos Publit. Publit är en enkel och smidig distributionskanal för såväl eböcker, ljudböcker och fysiska böcker.

Distribuerar du dina eböcker och ljudböcker via Publit så blir de tillgängliga både i nätbokhandeln och på streamingtjänsterna. Det är som litet förlag eller egenutgivare svårt att teckna avtal med streamingtjänsterna och de stora nätbokhandlarna och det är därmed nödvändigt att använda någon form av distributör för att nå dessa.

Som jag har skrivit om tidigare så lutar jag åt att inte trycka upp en upplaga av min första bok utan istället använda print on demand och i så fall kommer jag att använda Publit även för tryckta böcker. Den främsta anledningen är förstås att jag inte vet hur många exemplar som är rimligt att sälja och jag vill inte binda kapital.

Registrera konto i förväg

Det kostar inget att registrera ett konto och jag rekommenderar därför att du gör detta i förväg, innan du ska publicera för att bekanta dig med plattformen. Jag har själv registrerat ett användarkonto redan innan jag har en färdig bok att distribuera.

Uppgifter som behövs

Det är inte mycket uppgifter som behövs initialt. Det första steget är endast epost-adress och att välja lösenord.

Innan du fyller i detta så är det dock att rekommendera att du har klart för dig om det är du som privatperson som öppnar kontot eller om det är ett företag (till exempel ett eget aktiebolag). Om du har ambitionen att bokutgivningen ska vara mer än endast en begränsad hobby så är företag att rekommendera, enligt min mening.

Du behöver din eller företagets adress och kontaktuppgifter. Om du registrerar dig som företag så ska även organisationsnummer och momsregistreringsnummer anges. Jag har inte registrerat mig som privatperson men jag förmodar att personnummer kan komma att krävas i så fall.

Det finns ett fält där förlagsnamn kan anges. Det kan vara ett annat namn än företagets legala namn, vilket skrivs i en annan ruta. Rimligtvis så bör det som fylls i som förlagsnamn här överensstämma med vad du anger som förlagsnamn när du ansöker om ISBN.

Formuläret är enkelt men jag hade två frågor som jag var tvungen att diskutera med kundtjänsten, som var snabba med att hjälpa till.

  • Den första frågan gällde momsregistreringsnumret. Tydligen så var det en bugg i systemet så att fältet där detta skulle fyllas i var låst. Förhoppningsvis är det nu löst så att ingen annan råkar ut för det.
  • Den andra frågan gällde fältet där man fyller i företagets adress. Vid adressen finns ingen plats att fylla i företagets namn utan endast förnamn och efternamn på kontaktpersonen, vilket verkade konstigt. Förklaringen jag fick var att företagets namn redan är ifyllt på ett annat ställe och automatiskt hamnar på utskicken så det verkar vara i sin ordning, bara lite förvirrande.

Tänk på att läsa användaravtalet (finns på hemsidan och när man skapar konto) för att ha koll på villkoren.

Ytterligare att tänka på innan distribution med Publit

Innan du kan börja distribuera med Publit så behöver du ange betalningsinformation, det är dock inte nödvändigt redan vid registreringen av konto utan kan anges senare.

Du behöver även ett avtal med Bokinfo för att kunna distribuera tryckta böcker till återförsäljare. Detta eftersom återförsäljarna (både nätbokhandel och fysisk bokhandel) beställer via Bokinfo.

Alla böcker måste ha ISBN-nummer (ett nummer per format) och det kan man antingen välja att erhålla via Publit eller så kan man använda egna. Dessa går att beställa från Kungliga biblioteket, se Därför ska du använda egna ISBN för ytterligare information. Om du väljer att ha dina egna ISBN så står du (eller ditt förlag) som utgivare och i annat fall är det registrerat som att Publit är utgivare.

Det var allt för den här gången!

Veckans skrivinspiration – karaktärsutveckling

Redigeringen går långsamt men säkert framåt. Som jag skrev förra veckan så går jag tillbaka och utvecklar delar som jag nästa gång jag påbörjar ett manus kommer att göra innan första utkastet. Ett sådant exempel är att skriva korta biografier och information om alla karaktärer.

Jag arbetar i Scrivener, vilket jag varmt kan rekommendera, och där finns mallar att använda för respektive karaktär. Det jag har gjort nu i efterhand (men i fortsättningen kommer göra tidigt i processen) är att upprätta en mall per karaktär och fylla i viktiga egenskaper, utseende, konflikter etc. Det är till stor hjälp när du sedan ska gestalta hur en person agerar i vissa situationer eller hur den pratar.

Ytterligare ett plus i Scriveners karaktärsmallar är att det finns plats för foto. Det var både roligt och inspirerande att leta upp bilder på personer som jag tycker ser ut som mina karaktärer. Valde framför allt diverse skådespelare som fick figurera som huvudkaraktärer och biroller i mitt manus.

Kan varmt rekommendera Scrivener som skrivprogram

Att välja namn till karaktärer

För vissa kanske det här med namn är en lätt del av skrivandet men jag finner det faktiskt utmanande. Det ska vara namn som låter bra, är lätta att uttala (för ljudbok) och helst någorlunda originella så att det inte finns någon som heter exakt likadant. Eller så vanliga att det är jättemånga som heter samma sak. Dessutom så ska namnet passa karaktären. Inte helt lätt.

Jag är långt fram i mitt manus och är fortfarande inte helt på det klara om jag ska byta namn på huvudpersonen, men det lutar åt det. Jag har redan bytt två gånger då jag upptäckte att efternamnet redan var använt i böcker jag läser. Kanske spelar det inte någon roll, men ändå.

Om du är som jag och tycker det är svårt att välja namn så kan jag tipsa om Scriveners namngenerator. Den är väldigt rolig att jobba med och de varnar själva för att det kan bli en distraktion! Enda nackdelen är att den för närvarande inte har typiskt svenska namn (det finns däremot engelska, amerikanska, polska, finska, indiska, spanska etc). Men jättebra som inspiration.

Mer om namngeneratorn finns här.

Morgonpromenader är en ständig inspirationskälla

Veckans inspirationskällor

Båda podcastavsnitten gav mig mycket inspiration till att jobba vidare med karaktärsbyggandet och hur de olika karaktärernas röster kan utvecklas.

Som alltid så var det också mycket igenkänningsfaktor och gemenskap i Podden Skrivvänners senaste avsnitt “Hur börjar vi skriva“. Det var särskilt intressant när Anneli Olsson nämnde att man som indieförfattare kan få mindervärdeskomplex eller ana negativa reaktioner från andra författare när man säger att man har gett ut på eget förlag. Jag förstår verkligen att det kan vara så, och kommer kanske själv få uppleva det när jag har kommit en bit längre på vägen. Men trots att jag förstår det så tycker jag att det låter förlegat och fel. Dessutom så tror jag inte att det är så i UK och USA längre, där indieförfattarna har blivit mer accepterade och visat att det går att ge ut högkvalitativa böcker på eget förlag. För övrigt så har ju Anneli Olsson sålt fler böcker (utgivna på eget förlag) än många traditionellt publicerade författare har gjort och det är vad som räknas om man vill försörja sig på skrivandet. Snyggt jobbat och en riktig inspirationskälla för mig.

Vad har inspirerat dig i veckan?

God skrivlycka!

Veckans skrivinspiration – Sigtunastiftelsen

Den här veckan har jag tankat inspiration till skrivandet på en minisemester i Sigtuna där jag bodde på den anrika Sigtunastiftelsens Hotell. Miljön och byggnaderna med den vackra innergården för tankarna till Spanien och det är lätt att uppslukas av den litterära atmosfären.

Biblioteket, fullt av gamla bokskatter
Medeltida S:t Olofs ruin i Sigtuna
Innergården, också kallad Rosengården, påminner mig om ett gårdshotell utanför Madrid
Magnolia
Kvällsvy från rummet

Veckans skrivprojekt

Jag har arbetat vidare på redigeringen av manuset och det går (långsamt) framåt. Jag varvar redigeringen med sådant som jag nästa gång kommer att göra i förväg. Research och karaktärsbygge är två exempel på saker som med fördel hade kunnat ta större plats tidigare. Då hade det flutit smidigare nu. Samtidigt så är det väl så här det blir när man som jag är i en läroprocess.

Utöver redigeringen så har jag i veckan tagit reda på mer om omslagsprocessen och vad som är bra att tänka på när man arbetar med en omslagsdesigner, vilket jag kommer dela inom kort. Jag har också funderat över formatet för boken och undersökt lite kring vad det finns att välja på i kombination med print-on-demand. Jag blir lockad att trycka upp boken i en mindre upplaga men har verkligen blivit varnad för detta eftersom det inte är säkert att man som nybliven författare utan någon befintlig publik lyckas sälja alla exemplar. Det är mer säkert att arbeta med print-on-demand, men nackdelen är att det blir dyrare per bok och det är inte alltid alla format finns tillgängliga.

Vad har du hämtat inspiration från i veckan?

God skrivlycka och på återseende nästa vecka!

Är egenutgivning ett bra alternativ?

Är egenutgivning ett bra alternativ? Svaret på den frågan kan vara ja, eller nej.

Som sagt så är jag i början av resan och kan inte hävda att jag talar från egen erfarenhet men jag har lyssnat på hundratals timmar med skrivpoddar och läst otaliga böcker och har därför i alla fall bildat mig en uppfattning. Hur det sedan kommer att fungera i praktiken ämnar jag dela på den här sidan framöver.

Jag älskar att lyssna på skrivpoddar när jag åker längdskidor eller promenerar. Ett bra sätt att lära sig och få inspiration samtidigt som man är ute och motionerar

Anledningar att välja att bli indieförfattare

Så varför välja att satsa på att ge ut sina böcker själv? Självklart finns det både för- och nackdelar men här kommer jag fokusera på fördelarna. Eftersom jag av naturen är något av ett kontrollfreak så är det nog främst att själv sitta i förarsätet som tilltalar mig.

Kreativ kontroll

Som indieförfattare så har du den kreativa kontrollen över hela processen. Det innefattar till exempel:

  • Innehållet: Du bestämmer när boken är klar och vad den ska innehålla. Det är en bra idé att ändå ta råd och om möjligt arbeta med en professionell lektör eller redaktör för att göra boken så bra den kan bli. Men i slutändan så är det du som avgör vilka ändringsförslag som ska genomföras, vad boken ska heta, genre och vad den handlar om.
  • Omslaget: Som indieförfattare har du möjlighet att välja hur designen av boken ska se ut. Detta moment är extremt viktigt och ska inte underskattas. Jag väljer själv ofta böcker baserat på framsidan, trots det gamla ordspråket “man ska inte döma boken efter omslaget”. Se till exempel denna artikel där det framgår att omslaget är en av de viktigaste faktorerna när läsare väljer bok. Det finns många guider och mallar om man vill försöka sig på att göra sitt eget omslag och jag är stundtals frestad att testa det för att spara pengar. Men samtidigt vet jag att det inte är min starka sida och jag inser att jag inte kan göra det tillräckligt bra så jag kommer anlita en professionell illustratör som är van att arbeta med omslag.
  • Baksidestext: Även denna är viktig för potentiella läsare och som indieförfattare har du möjlighet att skriva den själv. Det är en konst i sig och något som många kanske gärna slipper. Vill du inte skriva den själv så ta hjälp av en copywriter. Jag kommer definitivt att skriva baksidestexten själv och ser det som en bra möjlighet att bli en bättre skribent. Till hjälp finns otaliga artiklar och jag tycker särskilt att detta podavsnitt från The Creative Penn är bra.
  • Bestäm själv vad du ska skriva och när: Som indieförfattare har du friheten att ta dig an vilka skrivprojekt du vill. Du kan välja att skriva i en serie och vill du hoppa mellan genres och serier så gör du det. Eftersom du själv har kontrollen så behöver du inte oroa dig för om förlaget vill ge ut din nästa bok eller vänta på att få återkoppling på manus du skickat in i förhoppning om att bli utgiven. Du sätter tidsplanen själv och driver produktionen av boken som ett eget projekt.

Kontroll över rättigheterna och vad som ska hända med ditt manus

Minst lika viktigt som den kreativa kontrollen är att du som indieförfattare kontrollerar dina immateriella rättigheter. Det innebär att du som upphovsman har upphovsrätt till manus och böcker du har skapat. När du kontrollerar rättigheterna finns det många sätt att skapa intäktsströmmar från dem.

  • För det första avgör du själv om boken faktiskt blir utgiven. Ingen osäkerhet eller väntan på beslut från någon annan. Om man skickar in sitt manus på måfå till ett antal förlag så följer en lång väntan och troligtvis refusering. Nackdelen med att ge ut som indieförfattare är förstås att man då inte har fått den validering som ett kontrakt med ett traditionellt förlag ger. Sammantaget tycker jag ändå att fördelarna uppväger nackdelarna. Det är inte heller helt ovanligt att man blir erbjuden kontrakt med ett traditionellt förlag om man framgångsrikt har gett ut böcker på eget förlag.
  • Var boken ska finnas tillgänglig. Att få in sin bok på Akademibokhandeln eller andra stora bokhandlare är svårt som indieförfattare och inte något jag kommer lägga så mycket kraft på. Om man däremot har en lokal fristående bokhandel kan det vara värt ett försök. Viktigast enligt min bild är att finnas där de flesta läsare finns och i Sverige innebär det streamingsajterna och nätbokhandeln. Eftersom många av dem inte vill teckna direktavtal med indieförfattare och små förlag så krävs ofta en distributör vilket jag kommer skriva mer om senare. Vidare så finns utländska sajter där det kan vara värt att finnas, till exempel Amazon och Kobo. Med dessa kan man som indieförfattare teckna direktavtal. Som indieförfattare är det också en bra idé att ha böckerna tillgängliga för försäljning direkt på den egna websidan. Direktförsäljning är det som ger mest förtjänst per såld bok eftersom det blir färre mellanhänder. Dessutom får man då tillgång till värdefull kunddata. Det kräver dock troligtvis att köparen är någon som känner till dig och verkligen vill köpa just dina böcker.
  • Du avgör själv vilka format boken ska finnas i. Vanlig bok, ljudbok och e-bok är de vanligaste formaten. Jag tror det är bra att ha så många format som möjligt.
    • Att som ny indieförfattare utan tidigare publik trycka upp en stor upplaga med böcker innebär en ekonomisk risk eftersom det inte alls är säkert att man kan sälja alla dessa exemplar. Därför kommer jag välja print on demand. Det är visserligen dyrare per exemplar men eliminerar risken att sitta med en stor upplaga som inte går att sälja.
    • E-bok ser jag som självklart att ha och det är just e-böcker som har gett utländska indieförfattare de största intäkterna det senaste decenniet.
    • Ljudboken har blivit allt viktigare på senare år i takt med att streamingtjänsternas publik har vuxit. Nackdelen med ljudbok är att det är dyrt att framställa. Här får man göra en avvägning hur stor investering man är villig att göra. Det går att få ner kostnaden till exempel genom att göra inläsningen själv.
  • Du avgör när boken ska publiceras. Vill du publicera fem böcker på ett år – inga problem. Det har Sölve Danielsson bevisat när han gav ut tre böcker på två dagar. Se hans artiklar om detta här och här.
  • En av anledningarna att indieförfattare inte har blivit ett lika stort fenomen i Sverige som i USA eller UK tror jag är språket. Vi har förstås en mer begränsad marknad med svenska språket än de som skriver på engelska. Av den anledningen så tycker jag att översättning till engelska är ett mycket intressant alternativ att överväga och som indieförfattare avgör du själv om det är värt att göra en översättning. Liksom med ljudboken så kan kostnaden vara ett problem, men även här finns sätt att få ner kostnaden. Det finns olika form av lösningar med royalty splits istället för förhandsbetalning och om man är bra på engelska kan man göra en del av arbetet själv. Viktigt dock att alltid låta en översättare med engelska som modersmål gå igenom sista biten, annars lär amerikanerna märka svengelskan.
  • Framtidens format. NFT’s eller något annat? Vi står inför ett paradigmskifte med Web3 och Metaverse och just nu är det svårt att föreställa sig vilka format som kommer finnas om ett antal år. Som indieförfattare kontrollerar du själv dina rättigheter och har möjlighet att välja om du vill ge ut dina böcker i framtidens format, som NFT’er eller vad som nu kan komma. Jag tänker att skrivandet är ett långdistanslopp, inte en sprint och det gäller att hålla alternativen öppna.

Tycker du att ovanstående tio punkter låter mer som nackdelar än fördelar? Då kanske det inte är ett bra förstahandsalternativ för dig att ge ut dina böcker som indieförfattare. Men om du tycker att en del eller rent utav alla punkter låter lockande så kan det vara ett alternativ värt att överväga. Det bästa är att man inte behöver välja en väg och hålla sig till den för alltid. Det går faktiskt att både ge ut vissa böcker på eget förlag och andra på traditionellt förlag.

Det jag tycker är spännande och viktigt är att hålla sig informerad om alternativen och göra medvetna val. Att vara indieförfattare är inte bara att ge ut böcker på eget förlag utan det innebär att ta ansvar för att göra det bästa av de alternativ som finns och välja den väg som passar bäst för just dig.

God skrivlycka!

Första blogginlägget

Det här är det allra första inlägget på the Swedish Indie Author. Den svenska indieförfattaren.

Begreppet indieförfattare är knappt vedertaget eller accepterat i Sverige men i andra länder, framför allt i USA och UK, finns många framgångsrika indie authors. Ofta hör man istället termer som egenutgiven eller självpublicerad vilket låter tråkigt. Då har ordet indieförfattare en betydligt mer positiv klang.

Tanken till sidan har funnits ett tag och nu är det rätt tid att starta. Jag är inte ännu en indieförfattare men väl en aspirerande sådan. Mitt manus är för närvarande första varvet hos en lektör och jag kommer som förstahandsalternativ att ge ut det på eget förlag. Självklart kommer jag att ta professionell hjälp med omslag och lektör/redaktör för att boken inte ska upplevas annorlunda än en bok utgiven på ett traditionellt förlag.

Jag kommer redogöra för fördelar och nackdelar med detta senare men sammanfattningsvis så ser jag det som mer spännande och positivt att själv ha kontrollen över om, när och hur min bok ska publiceras. Chansen att bli antagen av ett traditionellt förlag om man inte sedan tidigare har en följarskara eller något publicerat är som bekant ganska låg och jag tycker inte om att sitta i knäet på någon annan och vänta. Jag gillar helt enkelt att ha den kreativa och ekonomiska kontrollen. Vidare så blir ersättningen per såld bok högre om man inte har ett förlag emellan som ska ha en stor del av kakan.

De två mest uppenbara nackdelarna med att vara indieförfattare istället för att vara utgiven på traditionellt förlag är marknadsföring och validering. Många menar att det är skönt att slippa marknadsföra sin bok och fokusera på skrivandet och det kanske stämmer men jag tror att det numera är en sanning med modifikation. Som författare förväntas man bidra till marknadsföringen av sina böcker oavsett vilket förlag man tillhör. Om man inte är en av de största författarna så är det inte heller säkert att förlaget gör så vansinnigt mycket marknadsföring.

Med validering menar jag att det är stärkande för självkänslan att någon annan har trott tillräckligt mycket på boken och på dig som författare för att välja att ge ut den. Det kan vara viktigt eftersom de flesta har perioder i skrivprocessen då man tvivlar på sig själv och ifrågasätter sitt manus.

Jag ser det här som början på en lång resa och tror att det är större chans att som indieförfattare lyckas leva på skrivandet i långa loppet. Självklart inte efter en eller två böcker men långt senare, när man har en stor back-list. Bokbranschen är inne i en stor förändringsresa och det skapas hela tiden nya möjligheter och nya typer av intäktsströmmar om man har kontroll över upphovsrätten. Intressanta artiklar på ämnet finns ofta på Boktugg, se till exempel den här artikeln.

Som trogen lyssnare av podcasts, framför allt the Creative Penn, så tycker jag det borde fungera att vara indieförfattare även i Sverige. Det finns även många bra svenska podcasts och bloggar som jag följer men det är oftast ett stort fokus på att “bli antagen” och egenutgivning ses som ett sista alternativ när man inte lyckats komma in på något traditionellt förlag. Utomlands, och i några fall även i Sverige, så händer det dessutom att indieförfattare blandar mellan att ge ut vissa titlar på eget förlag och att ge ut annat på traditionellt förlag. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Det är dags för den svenska indieförfattaren att sträcka på sig och visa att det kan vara ett förstahandsval för självständiga kreatörer.

Välkommen att följa med på min resa mot att bli en svensk indieförfattare och författarentreprenör.

inlägg